Upplands Väsbys nya bibliotek har smygöppnat och jag passade på att göra ett stopp på väg hem från Märsta. På lördag är det invigning. Biblioteket är väldigt grönt – golven är limegröna. Biblioteket ligger i Messingen, ett stort glaspalats nära pendeltågstationen som inrymmer Kulturskola, Väsby gymnasium mm. Nästan alla golv i huset är gröna.
Jag pratade med Emelie Kelllnberger, barnbibliotekarie, som satt i ett just då ganska tomt barnbibliotek. Hon var särskilt nöjd med sagohörnan och med ett aktivitetsrum i anslutning till barnavdelning. Gymnasisterna trivs också, så det kan bli ett problem för små barn
Jag håller nu på med att utbilda personal på biblioteken i Sigtuna i Dewey. Sigtuna avser att sätta upp böcker enligt Dewey istället för SAB. Jag var nyfiken på vilken hylluppställning man valt i Upplands Väsby. Det visade sig vara huvudsakligen helt enligt SAB-systemet.
Jenny Lindh skriver i sin Fråga bibliotekarienspalt i DN att bibliotekarier inte är misslyckade författare utan misslyckade litteraturkritiker. Själv känner jag lyckade författare som fortsätter att arbeta som bibliotekarier. Det är få författare som kan försörja sig på sitt skrivande. Störst chans har man som deckarförfattare.
Olle Johansson, katalogansvarig på AVM, Avdelningen för audiovisuella medier på KB, skriver inte deckare. Han har givit ut 7 böcker. 4 diktsamlingar, 1 kortprosa, 1 självbiografisk bok om sin far och i år en roman: ”Ge mig ett M : en lumpenroman”. Alla författare vill inte skriva deckare.
De första två böckerna gjordes på Författares bokmaskin. Debutsamlingen kom 1981. Inför den andra boken skickade Olle manus till olika förlag men refuserades och gav istället själv ut”Fredlös och nektargalen” genom Författares bokmaskin 1984. Diktsamlingen ”Flick flack” gavs ut av Symposion 1991, övriga är utgivna på eget förlag. Han upptäckte Podium distribution inför arbetet med ”Roffes livs – betraktelser från Hedemora, världens navel” och sedan dess har han gett ut sina böcker i samarbete med dem.
Att ge ut i samarbete med Podium Distribution fungerar nästan som att ge ut på förlag, bortsett från ekonomin. Det är bra att kunna få stöd av en redaktör och man får också hjälp med marknadsföringen. Och det kanske viktigaste av allt: böckerna kommer in i Bokrondellen och går att köpa i nätbokhandeln och genom de fysiska bokhandlarna.
Information på Podiums hemsida:
”Via Podium Distribution kan medlemmar i Författarcentrum på egen bekostnad ge ut sina böcker, nyskrivna såväl som tidigare utgivna titlar. Författaren får hjälp med tryck, administration, marknadsföringstexter, distribution och stöd av en redaktör. Klicka i menyn till vänster för att läsa mer. Du kan bli medlem i Författarcentrum om du har gett ut minst två böcker.”
Podium erbjuder Print on demand. Det är praktiskt att inte behöva ha ett stort lager av egna böcker och det är praktiskt att de inte går ur tryck. Olles första tre böcker är slutsålda, men den tredje, ”Flick Flack” kan beställas via Deja vu. Både Podium och Deja vu samarbetar med Publit.
Böcker måste marknadsföras för att synas och därmed köpas. Olle sköter det mesta av marknadsföringen själv. Han har en hemsida där han samlar information. För ”Ge mig ett M” finns två filmer på Youtube: en uppläsning och en musikvideo. Dessutom en länk till en spellista på Spotify med låtar och artister som omnämns i romanen, vars huvudperson är mycket musikintresserad. Han har skickat recensionsexemplar till ett antal tidningar. Säkrast är tidningar i Dalarna – Olle är uppväxt i Hedemora. Boken handlar om en ung man som gör lumpen på K1 i Stockholm 1975-1976, och man kan se det som en gravskrift över den numera avskaffade värnplikten. Olle presenterade boken på Sture bibliotek i våras, och har också besökt biblioteken i Hedemora och Strängnäs. Stockholms stadsbibliotek har hans 5 senaste böcker.
Hur går försäljningen – lönar det sig att ge ut böcker? Olle säger att det brukar gå ihop. Han har investerat ca 25 000 i den senaste boken. Avgift till Podium, sättning och tryckning av 150 ex som han säljer själv och ger bort. Omslagen till de tre senaste böckerna har en systerson gjort.
Det är relativt lätt idag att själv ge ut böcker. Men ska man bli läst måste man ha något att berätta. ”Ge mig ett M” är en skildring av hur det var att göra lumpen på K1 på 1970-talet som ovan och hästrädd värnpliktig. Den berättar också om Hasses kärlek till Marianne hemma i Hedemora, som hellre vill fortsätta att vara vän. Läs den om du inte kräver minst ett mord i varje bok.
Hanna Westöö-Olsson, projektledare för kompetensutvecklingsprojektet Mediesprånget på Stockholms stadsbibliotek, ger här en recension av läsplattan Sony PRS-T1.
Stockholms stadsbibliotek har köpt in ett större antal läsplattor för att användas inom projektet. Efter projektets slut kommer plattorna att användas mer publikt. Vi valde att köpa in Sonys nyaste platta eftersom vi bedömde att det var den smidigaste och mest läsvänliga plattan för sitt pris. Vad gäller läsvänlighet och design har den inte gjort oss besvikna, men programvarans begränsningar drar ändå ner helhetsbetyget.
Sonys PRS-T1 är lätt och har en smal design som gör att den inte är onödigt skrymmande. Att läsplattan har wifi är en stor fördel eftersom man därmed inte är beroende av en dator för att kunna ladda ner e-böcker.
Skärmen
Skärmen är tydlig och inte alltför grå, vilket en del skärmar på marknaden är. På bilden nedan kan man se skillnaden mellan skärmen på T1 och nBoox E600, vars skärm är någon nyans mörkare. Skärmen reagerar också relativt snabbt och den klarar av att man skriver i normal hastighet på tangentbordet. Flera skärmar jag provat tidigare har längre svarstid och man måste då “vänta in” att en bokstav dyker upp på skärmen innan man kan skriva nästa. Sämre är dock att skärmen flimrar väl mycket när man använder webbläsaren eller navigerar i plattan, vilket blir irriterande. Det är därför ingen särskilt behaglig upplevelse att ladda ner en bok direkt via webben, men det fungerar felfritt.
NBoox - Sony PRS T1
Läsfunktioner
Man navigerar i plattan och bläddrar sida antingen direkt på touchskärmen eller med hjälp av de fysiska knapparna. En ny sida laddas också snabbt utan störande laddningstid.
Man kan välja mellan åtta textstorlekar och sex olika typsnitt i epub. PRS-T1 klarar också att flöda om texten i pfd-format, så att storleken på texten kan ändras utan att enbart zooma in på sidan. För övrigt är det enkelt att zooma på en bok- eller webbsida genom att ”nypa och dra”.
Standardfunktioner såsom anteckningar, markera text (highlight) och att söka i texten fungerar bra. Dessutom innehåller läsplattan 12 förinstallerade ordböcker (ingen svensk) som är lätta att nå. För att slå upp ett ord markerar man det genom att hålla in det. På samma sätt når man övriga funktioner som att skapa anteckning knutet till ordet. Fler funktioner, som att söka i texten eller lägga till en anteckning på sidan gör man med hjälp av de fysiska knapparna.
Man kan välja att skriva anteckningar med hjälp av tangentbord på skärmen eller för hand med den penna som följer med läsplattan. Med den är det även möjligt att skriva direkt på boksidan, vilket är en trevlig funktion. Anteckningarna är knutna till böckerna och går inte att nå efter att boken tagits bort från plattan eller efter att lånetiden gått ut. Det är dock möjligt att skapa anteckningar i form av ”Text Memos” som inte är knutna till en specifik bok.
Sony PRS-T1
Att ladda ner eller föra över e-böcker
Som tidigare nämnts på den här bloggen orsakade Sonys överdrivna vilja att hjälpa sina kunder oss en del problem. Sony har spärrat plattan från att fungera i Adobe Digital Editions, som annars är det program som vanligen används för att hantera e-böcker med DRM-skydd. Sony har istället utvecklat sin egen mjukvara, Sony Reader, som i och för sig fungerar bra men är skapad för kunder i USA och Kanada. För att auktorisera plattan med ett Adobe id krävs att man skapar ett konto i Reader Store, som är Sonys ”butik” för e-böcker. Reader Store är inte (och kommer enligt Sony antagligen inte heller att bli) aktiverad för Sverige eller Norden. Sony tvingar därmed sina svenska kunder att skaffa ett konto i Reader Store genom att man anger att man befinner sig i USA eller Kanada.
Jag lämnade ”min” iPad på Virtuella enheten när jag började som projektledare för Dewey för folk- och skolbibliotek på KB. Abstinensen är svår. Frågan är om det skulle varit lättare om inte flera av mina nya arbetskamrater har iPads – fast de verkar ha ett mer avspänt förhållande till sina iPads.
Ska jag läsa i sängen så är det numera en iPhone som står till buds. Jag läste en hel del e-böcker i iPhone innan jag fick en iPad, men sedan har jag nog hållit mig till en större skärm. Det är egentligen ingen fel med läsning på en 3,5 tums skärm men man motionerar verkligen höger tumme.
Det som är mest irriterande med en liten skärm är bristen på avstavningsprogram Åtminstone på svenska. Många e-böcker har raka vänster- och högermarginaler men alla ord passar inte in i den mallen. Det gör att man kan få rätt stora hål i texten om man har behövt förstora det minsta. det kan även bli en ”spärrad” stil som i bilden längst till vänster ned: Bankmannamässigt. Om jag hade kunnat läsa texten utan förstorning hade texten sett normal ut.
Både hål i texten och "spärrat" ord "Bankmannamässigt"
Jag har läst med appen Bluefire och det är möjligt att en del problem är relaterade till Bluefire. Men ett annat problem som kan uppstå är alldeles för stora marginaler – det blir inte mycket text över. Det går att åtgärda genom att at bort ”Use publisher’s formatting” under Settings – Formatting. Jag gillar inte långsmala texter. Det har jag hittills bara stött på i olika Android surfplattor, men när jag läste Flammande skyar utgiven på Bonniers förslag, var texten långsmal och utan rak högermarginal. (Biblioteken har nyligen fått in flera Nora Roberts titlar och jag tyckte det var bäst att skaffa mig en egen uppfattning – min stämmer precis med Yvannas recension)
Liten textstorlek - mindre utseendemässiga problem, men svårläst
Publishers formatting
Eftersom jag tycker det är opraktiskt att läsa med ficklampa kommer det att bli läsning av fler e-böcker i min iPhone. Just nu håller jag på med ”Välkommen till den här världen” av Amanda Svensson. Huvudpersonen Greta har en hel del sex, men man behöver inte hoppa över sidorna som jag gjorde i Flammande skyar.
Jag gick förbi Kulturhuset för att låna Nattlampan tänd och dörren på glänt, en novellsamling av Mats Kempe. Den måste jag ha läst till 5 december då min litteraturcirkel ska diskutera den. En nackdel med att inte arbeta på ett bibliotek med utlåningsverksamhet är att det inte finns böcker att låna utan man måste söka upp biblioteket.
Jag hittade en ny disk på Biblioteket Plattan. En stilig orange disk med 70-talskänsla i färgspråket. Tidigare fanns all personal samlad i disken rakt fram när man kommer in och även om personal ambulerade i lokalen kunde det vara svårt att fråga i lugn och ro om lästips mm. En bemannad disk gör det även svårare att busa i biblioteket bland de ringlande hyllorna med frestande skönlitteratur.
Färgåtergivningen blir inte alltid perfekt med iPhonefoton – besök & beundra själv!
Efter (väldigt) många år på Stockholms stadsbibliotek har jag bytt jobb. Nja, det är ett tidsbegränsat projekt som varar till 29/2 2012. Jag ska stödja folk- och skolbibliotek som vill byta klassifikationssystem från SAB till Dewey. Vill du veta mer om hur det går kan du följa Deweybloggen. Jag planerar inte att skriva så mycket om det här, men eftersom jag kommer att besöka en hel del bibliotek, så kanske det blir en del om bibliotek, hyllor och Dewey decimalklassifikation här också.
Jag kommer alltså inte att arbeta med e-böcker, mobila bärare och liknande frågor under tre månader. Jag kommer förstås att fortsätta att läsa e-böcker på min fritid, men det blir kanske lite mindre om e-böcker mm här ändå. Jag har lämnat över ”min” iPad till en kollega på Virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och har svåra abstinensbesvär. När man vant sig vid att använda en iPad under dygnets alla vakna timmar, så känns det väldigt tomt. Jag måste t ex hitta nya (gamla) sätt att laga man mat efter recept när jag inte har en iPad i köket.
I kväll var det dags för SM i bokberättande igen. (Har det gått ett år sedan sist?) Ganska välbesökt, men många fler borde ha gått till Stadsbiblioteket. Det är väldigt inspirerande att höra alla deltagare berätta om bra böcker. Akustiken i Rotundan är inte den bästa, men en god berättare förmår att överbrygga hinder för förmedling av litteratur. Arrangör i år var Regionbibliotek Stockholm och Stockholms stadsbibliotek. Vem tar vid nästa år?
Pristagare:
1) Johanna Härenstam, Stockholms stadsbibliotek. Juryn motiverade vinsten med att hon var en ”bokberättare med en helt egen stil…”. I finalen berättade hon om Vi i villa av Hans Koppel.
2) Eva Töllner, Bankeryd bibliotek
3) Andrea Berge, Fisksätra bibliotek
Vad gör man med 36 läsplattor om man är projektledare för kompetensutvecklingsprojekt Mediesprånget när det inte går att lägga in ett Adobe id? De e-böcker som folkbiblioteken lånar ut skyddas genom Adobe drm (digital rights management) och utan ett Adobe id går det inte att ladda ner e-böckerna. Det är bara att bita ihop och söka information. Det gjorde Hanna Westöö-Olsson.
Enligt all förhandsinformation ska T1 klara ePub- och pdf-filer med drm. Först nu när läsplattan kommit till Sverige börjar fler än vi på Stockholms stadsbibliotek fundera på hur man ska kunna auktorisera läsplattan med ett Adobe id. Problemet är att den fungerar lite annorlunda än de två tidigare modellerna PRS-600 och PRS-650. Man måste registrera sig hos Sony store för att kunna lägga in ett Adobe id – och det finns ingen butik för Sverige. Med tester och support från både Adobe och Sony fungerade det till slut.
Gör så här:
Starta läsplatta.
Följ instruktionerna.
Koppla läsplattan till en dator.
Hämta programmet Sony reader.
Du får en inloggningsruta när programmet startar.
Registrera dig. Välj USA eller Canada som land. Tänk på att den e-post du använder blir ditt Adobe id.
Du får sedan möjlighet att auktorisera läsplattan.
Klart
Om du använder ett trådlöst nätverk behöver du inte koppla T1 till fler datorer. Det är bara att sätta igång att låna e-böcker på biblioteket eller köpa eller ladda ner fria e-böcker. Om du vill ladda ner via dator behövs programmet Sony reader – Adobe digital editions fungerar än så länge inte med T1.
Tyvärr är proceduren krångligare om den ska göras 36 gånger. Adobes drm är skapat för att säkerställa författares upphovsrätt genom att göra det rejält krångligt. Tanken har aldrig varit att bibliotek ska ägna sig åt e-böcker. Sony har spärrat Adobe digital editions för användning med T1 vilket krånglar till det om man använt det programmet tidigare.
Efter många supportturer och mycket eget testande är nu nästan alla 36 auktoriserade. Ett bra tips är att man avauktoriserar sony reader med
shift + ctrl och går till Edit och väljer Preferences (PC – lite annorlunda för Mac)
Akademibokhandeln & Bokus satsar på e-böcker. Akademibokhandeln är den första svenska fysiska bokhandeln som både erbjuder och marknadsför e-böcker. Varför är det intressant även för bibliotek?
Ett problem när det gäller den svenska e-boksmarknaden är att den startades av två bibliotek: Stockholms stadsbibliotek och Nacka bibliotek som tillsammans med företaget Elib började med utlåning av e-böcker juni 2001. Biblioteken har under de första 10 åren stått för den absolut största delen av inkomster för Elib. Hur erövrar man en marknad man inte brytt sig om under en lång period? Ja, man kan som Norstedts förlag, en del av KF-koncernen som också äger Akademibokhandeln och Bokus, avtala om en karens för biblioteken om 3 månader. Avtalet är med Elib, inte med biblioteken, och det är först vid en tydlig fråga som biblioteken får reda på avtalsvillkoren. Bättre avtal mellan Elib och biblioteken behövs.
Dito är ett svenskt e-bokskoncept av en modell som redan funnits i t ex USA. De fysiska boklådorna hjälper till med marknadsföring av e-böcker och läs- och surfplattor. Det har varit svårt att känna på läsplattor (av e-bläckstyp som inte fungerar för webbsurfning) i butik och de flesta har fått köpa på nätet utan att ha provat. Plattorna marknadsförs för läsning och kan köpas med eller utan månadsabonnemang med webb från Tele2. Även e-böcker kan köpas i butiken, t ex som presentbok.
Dito finns också på webben, som app för IPad och för Androidplattor. När du skapat ett konto är det enkelt att ladda ner och betala för e-böcker. Sökfunktionerna behöver förbättras: hur många sidor med skönlitteratur har du lust att bläddra igenom? Det finns ändå än så länge ett påtagligt begränsat utbud. Det finns helt enkelt inte så många svenska e-böcker, 4196 e-böcker om man söker på Elibs hemsida. Dito har utöver detta även utländska e-böcker, men i liten utsträckning än så länge. På den internationella topplistan ligger (enligt Dito) Notes from a small island av Bill Bryson. Tyvärr finns inget pris och en markering om ”Kommer senare”.
Det är bra även för bibliotek om det finns en fungerande svensk e-boksmarknad.
brett utbud
vettiga priser
enkelt att köpa svenska och även engelska e-böcker
marknadsföring och försäljning av läs- och surfplattor till köpvänlig priser
För att skapa ett brett utbud av svenska e-böcker räcker inte bibliotekens köpkraft till. Det behövs en kommersiell marknad.Dessutom behövs både gemensamma och kompletterande krafter. Stockholms stadsbibliotek tror att en egna utgivningen kan få en ketchupefftekt – det har hittills kommit väldigt få egenproducerade e-böcker, men det kan komma många på en gång så småningom.
Dumt med appen: det går inte att skaffa ett Dito konto via appen, det måste man göra via webben.
Dito i Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan
Läsplattan med e-bläck som marknadsförs är Sony reader PRS T1 som jag inte provat men tror mycket på.Dessutom finns surfplattorna Samsungs Galaxy 10 samt 8,9 tum och en 7 tums Androidplatta från Dell.
Jenny Lindh dök upp på Stockholms stadsbibliotek kanske inte som en sångfågel, men som en glatt kvittrande bibliotekarie. Varför ha tråkigt om man kan ha roligt? Det är roligt att arbeta på bibliotek och det är extra roligt att arbeta med Jenny.
Nu är det flera år sedan vi arbetade med dikter tillsammans. De hänvisningar till dikterna och diktsamlingar som Jenny skrev in i excelark finns i Dikter.biblioteket.se och Jenny arbetar numera på Biblioteket Plattan i Kulturhuset. Hon har lett Litteraturquiz på biblioteket, en rolig form av frågesport som jag tyvärr inte klarar så bra (jag är bättre på att söka information än att komma ihåg allt själv) och har sedan några veckor en spalt i DN: Fråga bibliotekarien.
Jenny blev tillfrågad att skriva i DN av kulturchefen Björn Wiman som läst hennes Facebookinlägg. Jenny berättar: ”Frågorna kommer per mejl via DN:s redaktionsadress. Till skillnad från en vanlig biblioteksupplysning typ ”fråga biblioteket” är ju den här spalten mer personlig och lämnar utrymme för mitt eget tyckande kring saker och ting. Tanken är att det ska vara folkbildande och samtidigt underhållande att läsa. Texterna ska alltså vara läsvärda i sin egen rätt, och inte bara torr faktaupplysning. Det är också själva utmaningen – att både ha på fötterna när det gäller sakliga fakta, och på samma gång vara rolig att läsa. Inte helt lätt, men det är kul att få chansen!”
Det är kul att läsa svaren. Läsaren av Jennys spalt kommer att förändra sin syn på bibliotekarier för all framtid. Jenny skriver om hur man ”fulgooglar”, hur man placerar böckerna i biblioteket och avslöjar att litteraturälskare är grisar. Följ Fråga bibliotekarien i DN!
Jag håller nu på med att utbilda personal på biblioteken i Sigtuna i Dewey. Sigtuna avser att sätta upp böcker enligt Dewey istället för SAB. Jag var nyfiken på vilken hylluppställning man valt i Upplands Väsby. Det visade sig vara huvudsakligen helt enligt SAB-systemet.
