I love my Kindle

Jag har under sommaren testat Kindle paperwhite och har lite svårt att skiljas från den. Det är faktiskt flera år sedan jag sist läste e-böcker i en läsplatta. Jag har istället läst i min iPhone eller min iPad. Fördelen med en läsplatta som Kindle är att den är lätt, behaglig för ögonen och lagom stor – egentligen är ju skärmen för iPhone för liten och för iPad för stor för läsning av vanlig text och dessutom för tung.

Tidigare har jag tyckt det varit opraktiskt att läsa på en läsplatta, eftersom jag läser mycket i sängen i mörker. Kindle paperwhite är den första läsplatta jag provat med bakgrundsbelysning. Den gör att det går att läsa i mörker likväl som i solsken. Intensiteten i bakgrundsbelysningen kan ändras efter situation. Perfekt om man har en spännande bok som är svår att slita sig ifrån.

Jag har semesterläst deckare, fantasy och andra romaner. Det är lätt (nästan för lätt – bra tips till svenska försäljare av e-böcker) att köpa en ny bok – inga lösenord behövs efter att man väl skapat sitt konto. Däremot är det inte lätt att få tips på böcker att läsa i Kindlen. Det går bättre i en dator.

Jag trodde i min okunskap att om jag skulle glömma detaljer i e-böckerna, så berodde det på mig. Däremot har erfarenheten visat att jag inte läser lika snabbt om jag vill få grepp om en facktext på skärm. Men, en artikel i The Guardian  presenterar en undersökning som visar att även skönlitteratur påverkas negativt. Försökspersonerna var sämre på att återberätta  händelser i korrekt plats i handlingen än en kontrollgrupp som läst samma text som pappersbok.

Det jag själv mest tänkt på, är att jag har svårare att komma ihåg författare och titlar – en fysisk bok påminner hela tiden om detta, det gör inte en e-bok. Det går förstås att hantera genom skriva minnesförbättrande listor på lästa böcker.

Jag ska skiljas från ”min” Kindle. Den tillhör Kungliga bibliotekets e-boksprojekt. Men först ska jag läsa några facktexter.

Varför köper jag inte en egen Kindle? Det kanske jag gör, men först måste jag ta ställning till om jag vill stödja Amazon.

Kindle 2014

 

Märsta bibliotek i Sigtuna – nytt bibliotek

Märsta bibliotek i Sigtuna har fått nya lokaler centralt. Lokalen är något mindre än det förra biblioteket och dessutom i två plan, men är nybyggt och både mer synligt och centralt i Märsta. Det förra låg en trappa upp i ett hus en aning längre bort. För att få plats har mediebeståndet minskat från 61 000 till 43 000. Barn och ungdomar får den största ytan på bottenvåningen. Under invigningen 25/1 var det fullt. Förhoppningsvis får bokintresserade märstabor bättre plats en normal dag.

Mitt intresse för Märsta bibliotek och biblioteken i Sigtuna började med att de blev mitt projektbibliotek när jag var projektledare för Dewey för folk- och skolbibliotek i november 2011. Under januari och februari 2012 reste jag flera gånger med pendeltåget till Märsta. Eftersom det tar 40 minuter upplevde jag soluppgången från tåget på morgonen. Inne i stan blir soluppgången inte så magnifik. Bortsett från detta lärde jag känna den trevliga personalen på biblioteken i Sigtuna som alla var positiva till att börja med Dewey decimalklassifikation. Jag har haft stor nytta av kunna testa utbildningsmaterial mm på dem.

Foto på biblioteksbesökare som väntar på att biblioteket ska öppna

I väntan på öppning

Populär barnhörna

Populär barnhörna

Trappa ner till barnavdelningen

Trappa ner till barnavdelningen

Där ute i mörket – finns nya möjligheter för en författare

Jag har läst Där ute i mörket av Markus Sköld. Det är en rysare om några Stockholmskillar som åker på en äventyrsresa till byn Mossfors i Norrlands inland. De som överlever vill aldrig åka tillbaka. Jag vill egentligen inte berätta så mycket om handlingen, eftersom en del av spänningen i boken är vad som finns där ute i mörkret, men förlagstexten talar om att det är varulvar.

Där ute i mörkret är Markus Skölds debutroman. Han skriver bra och jag gillade boken även om jag gärna skulle ha velat bli mer överraskad över slutet. Men, alla som ser skräckfilmer vet att det finns fler spännande och skrämmande filmer än spännande slut.

Den är utgiven på Pupill förlag. Det är ett relativt nytt förlag som ger ut e-böcker. Förlaget skriver på hemsidan:

Förlagets drivkraft är stor passion för text och bild. Vi vill fungera som en kanal för debutanter och litteratur som normalt kan ha svårt att nå ut via de traditionella förlagen. Eftersom vi inte har kostnader kring tryck, lagerhållning, dyr marknadsföring, etc, kan vi satsa på smal litteratur. Men vi tackar förstås inte nej till en riktig kioskvältare … ;)

Pupill ger ut böcker de tror på. Det gäller Markus bok. Han har fått hjälp av en förlagsredaktör och med omslaget. Boken har producerats som e-bok i epub-format och finns tillgänglig via nätbokhandeln samt via Elib även som lån till biblioteken. Författaren och förlaget delar på inkomsterna.

Pupill erbjuder också tjänsten Mebook där författaren själv får ta ansvar för utgivningen. Det kostar 3000 kr för en e-bok, 2000 kr om författaren har ett egen fungerande omslag.

Det finns 39 e-böcker att köpa från Pupills hemsida och 21 gratisböcker att hämta. Det går att låna 51 e-böcker via Elib. E-böckerna kostar mellan 30 och 75 kr. Det gör det enkelt att besluta sig för ett köp, men jag råkade hitta Markus bok via bibliotekets sida så det blev ett lån.

Markus är inte bara författare, han är också utvecklare på Libris och min kollega. Han skriver på en ny bok på sin fritid. Han gillar rysare, så jag ser fram emot en ny välskriven och spännande bok.

Vem vill inte Fråga bibliotekarien Jenny Lindh?

Jenny Lindh har nu varit husbibliotekarie hos DN i mer än ett år med spalten Fråga bibliotekarien. Jag är övertygad om att Jenny förändrat bilden av bibliotekarien – hon behöver inte ta av sig glasögonen för att bli fräck och sexig samtidigt som hon delar med sig av en djup litteraturkännedom.

Jag har svårt förstå hur hon hinner läsa så mycket. Själv går jag periodvis i litteraturdvala – jag ”hinner” inte läsa skönlitteratur och definitivt inte böcker som kräver eller förtjänar uppmärksamhet. Jenny gick i våras ned till 80% tjänst för att hinna med. Hon sitter med i Augustprisjuryn och måste helt enkelt läsa mycket.  Hon säger att hon läser snabbt och att det är en fördel i juryarbetet och inte bara för att hinna med. Det blir tydligare vilka böcker som sticker ut i mängden. Men hon längtar tills när årets Augustpris blir klart. 22 oktober tillkännages de nominerade böckerna.

Jenny har svarat på läsarnas frågor i 59 inlägg sedan starten 2011-10-04. Frågorna rör allt från boktips – var hittar jag smaskig kärlek? eller  fransk litteratur att imponera med – till frågor om intrikata biliotekshemligheter som vad en Hallandsvagn är. (en sorts bokvagn). En manlig kollega till mig kände sig rejält träffad av hennes inlägg Paul Auster för nybörjare.

På årets Bokmässa intervjuades Jenny i DN’s monter. Många trogna läsare satt i publiken. Hon berättade bl. a om hur frågorna väljs ut. Det är ”riktiga” frågor, men det bör vara möjligt att skriva ett intressant och läsvärt svar. Ibland behöver hon ta hjälp av andra, som en forskare i en knepig fråga om bakterier i böcker: ”…Utlåningsstatistiken är deppig nog som den är, varför jag blixtsnabbt kastar i väg ett mejl till virusforskaren Gunilla Karlsson Hedeman…”.

Jenny är numera en väletablerad litterär instans – t ex när man vill få synpunkter på årets Nobelpristagare Mo Yan i GP http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.1092370–har-inte-last-en-rad-tankar-om-mo-yan-nobelpristagare tillsammans med bl a Göran Malmqvist och Susanna Alakoski. Hon har även en boktipskrönika i M-magasin – ett livstilsmagasin för ”Mappies, alltså Mature Affluent Pioneering People (Mogen Attraktiv Pionjär Person).”

Jenny intervjuas på Bokmässan

Tidigare inlägg om Fråga bibliotekarien

Hett blod, kalla nerver

På begäran: mer om boken Hett blod, kalla nerver av Arto Paasilinna.

Jag har läst flera av Paasilinnas böcker på svenska och tycker att de är underhållande och ibland även tänkvärda. De är burleska feelgood-böcker som är avkopplande i en stressig vardag. Jag läste Hett blod, kalla nerver som ett avbrott i irritationen över Lucien vid läsning av Balzacs Förlorade illusioner - Lucien är ung, vacker och bortskämd och fullkomligt oerfaren slösar han bort fattiga vänners pengar. I Paasilinnas böcker är huvudpersonerna kompententa finländare: ”De finska krigsveteranerna och lanthusmödrarna var inte av den handfallna sorten…” (besvärligt med sidhänvisningar i e-böcker).

Hett blod, kalla nerver handlar om handelsmannafamiljen Kokkoluoto i Gamlakarleby (Kokkola på finska – misstänker att kunskaper i finska skulle kunna ge ytterligare dimensioner i läsningen) under 1900-talet inklusive två världskrig. Hanna Kokkoluoto blir spådd av sin väninna att det sjätte barnet skulle bli en pojke som skulle födas 8 januari 1918 och dö i juli 1990. Sonen Antti lär sig hur man gör affärer av sig far, Tuomas Kokkoluoto, som är skicklig, men inte alltid på den helt lagliga sidan. Citatet ”Släktens outsinliga förråd av smuggelsprit…” säger väl en hel del. Antti ser till att spara 40 liter till sin planerade fest på dödsdagen dit 1012 personer bjuds in.

Eftersom boken handlar om tiden 1917-1990 kommer en helt del finsk 1900-tals historia med. Förutom de två världskrigen även inbördeskriget 1918. Antti deltar i 2:a världskriget och blir så småningom krigsfånge i Sovjetunionen. Det är han som har hett blod och kalla nerver. Verkligen tur att han inte ska dö före 1990! Eller?

Om du inte läst något av Paasilinna så varför inte börja med Kollektivt självmord? Eller Hett blod, kalla nerver som är den första av hans böcker som kommit som e-bok.

Bild på boken Hett blod, kalla nerver

Nytt jobb

Jag började 20/8 som klassifikationsansvarig på KB med placering på Libris. Att vara klassifikationsansvarig år 2012 betyder huvudsakligen arbete med Dewey decimalklassifikation. I jobbet ingår också att sköta Deweybloggen så det har inte blivit så mycket skrivet på den här bloggen.

Jag arbetar alltså inte längre med e-böcker och kommer inte att prova läsplattor och surfplattor i tjänsten. Jag kommer dock fortsätta att läsa e-böcker och intressera mig för e-boksfrågor. Jag kommer att läsa dem på en iPhone eller en iPad. Jag misstänker att jag kanske någon gång kommer att köpa en läsplatta av e-bläckstyp som är så lätt att man alltid kan ha ha den i handväskan, som klarar solljus och som enkelt kopplar upp sig till flera webbutiker.

Den senast bok jag läst är ”Hett blod, kalla nerver” av Arto Paasilinna. Det är trevligt att det numera finns översatta e-böcker på svenska.

Bild på boken Hett blod, kalla nerver

Dags att läsa Strindberg? – ladda hem e-böckerna

Mitt läsprojekt för sommaren har varit August Strindberg. Jag har inte satt upp ett mål om att läsa allt, men att börja läsa. Litteraturbanken digitaliserar Nationalupplagan av Strindberg och det går att hämta e-böcker i epub-format

Jag började med Röda rummet och upptäckte till min förvåning att den inte fungerade så bra i mobilen. Jag har läst tjocka böcker i min iPhone, så det var inte längden, men snarare att boken består av splittrade scener. Jag kände helt enkelt behov av att ha stöd av en större sida, t ex en läsplatta eller en iPad. Jag har läst Strindberg i alla de tre plattorna och även som tryckt bok. En läsplatta eller en tryckt bok har klara fördelar i sommarljuset om man som jag gillar att sitta ute i skuggan och läsa.

Behöver man läsa Strindberg bara för att det är 100 år sedan han dog? Jag har hunnit leva rätt länge utan Strindberg vilket faktiskt förvånar mig nu när jag satt igång. Strindberg skriver modernt, elakt och roligt. Inte minst om Stockholms skärgård och skärgårdsborna.

Lättsammast är Hemsöborna och även om man inte läst den så kan väldigt många den första meningen: ”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.” Det är påfallande hur ofta Strindberg tydligt talar om när berättelsen utspelar sig redan i första meningen:

  • Det var i fjol en majmorgon i Paris. (Bland franska bönder)
  • En skötöka låg en majafton för bidevind ute på Gåsstensfjär-
    den.
    (I havsbandet)
  • Det var en afton i början av maj. (Röda rummet)
  • Augustimånen stod över Västra Storgatan i Trosa en afton på
    50-talet när de fördröjda bondkärrorna skramlade ut ur port-
    gången från handelsmannens gård där de haft kvarter. (Den romantiska klockaren på Rånö – i samlingen Skärkarlsliv.)

Läs om August Strindberg hos Litteraturbanken.
Tyvärr finns Hemsöborna ännu inte hos Litteraturbanken.

Ett problem med Litteraturbankens e-böcker är att de utgår från Nationalutgåvan med Strindbergs samlade verk. Titeln blir då alldeles för lång för en iPhone och det blir svårt att hitta rätt titel.

E-böckerna går också att låna från Stockholms stadsbibliotek som har lagt ut mängder av intressant information om Strindberg. Du kan också testa dina Strindbergkunskaper i ett quiz.

.