I love my Kindle

Jag har under sommaren testat Kindle paperwhite och har lite svårt att skiljas från den. Det är faktiskt flera år sedan jag sist läste e-böcker i en läsplatta. Jag har istället läst i min iPhone eller min iPad. Fördelen med en läsplatta som Kindle är att den är lätt, behaglig för ögonen och lagom stor – egentligen är ju skärmen för iPhone för liten och för iPad för stor för läsning av vanlig text och dessutom för tung.

Tidigare har jag tyckt det varit opraktiskt att läsa på en läsplatta, eftersom jag läser mycket i sängen i mörker. Kindle paperwhite är den första läsplatta jag provat med bakgrundsbelysning. Den gör att det går att läsa i mörker likväl som i solsken. Intensiteten i bakgrundsbelysningen kan ändras efter situation. Perfekt om man har en spännande bok som är svår att slita sig ifrån.

Jag har semesterläst deckare, fantasy och andra romaner. Det är lätt (nästan för lätt – bra tips till svenska försäljare av e-böcker) att köpa en ny bok – inga lösenord behövs efter att man väl skapat sitt konto. Däremot är det inte lätt att få tips på böcker att läsa i Kindlen. Det går bättre i en dator.

Jag trodde i min okunskap att om jag skulle glömma detaljer i e-böckerna, så berodde det på mig. Däremot har erfarenheten visat att jag inte läser lika snabbt om jag vill få grepp om en facktext på skärm. Men, en artikel i The Guardian  presenterar en undersökning som visar att även skönlitteratur påverkas negativt. Försökspersonerna var sämre på att återberätta  händelser i korrekt plats i handlingen än en kontrollgrupp som läst samma text som pappersbok.

Det jag själv mest tänkt på, är att jag har svårare att komma ihåg författare och titlar – en fysisk bok påminner hela tiden om detta, det gör inte en e-bok. Det går förstås att hantera genom skriva minnesförbättrande listor på lästa böcker.

Jag ska skiljas från ”min” Kindle. Den tillhör Kungliga bibliotekets e-boksprojekt. Men först ska jag läsa några facktexter.

Varför köper jag inte en egen Kindle? Det kanske jag gör, men först måste jag ta ställning till om jag vill stödja Amazon.

Kindle 2014

 

Annonser

Läsplattan Sony PRS-T1 – recension av Hanna Westöö-Olsson

Hanna Westöö-Olsson, projektledare för kompetensutvecklingsprojektet Mediesprånget på Stockholms stadsbibliotek, ger här en recension av läsplattan Sony PRS-T1.
Hanna Westöö-Olsson

Stockholms stadsbibliotek har köpt in ett större antal läsplattor för att användas inom projektet. Efter projektets slut kommer plattorna att användas mer publikt. Vi valde att köpa in Sonys nyaste platta eftersom vi bedömde att det var den smidigaste och mest läsvänliga plattan för sitt pris. Vad gäller läsvänlighet och design har den inte gjort oss besvikna, men programvarans begränsningar drar ändå ner helhetsbetyget.

Sonys PRS-T1 är lätt och har en smal design som gör att den inte är onödigt skrymmande. Att läsplattan har wifi är en stor fördel eftersom man därmed inte är beroende av en dator för att kunna ladda ner e-böcker.

Skärmen
Skärmen är tydlig och inte alltför grå, vilket en del skärmar på marknaden är. På bilden nedan kan man se skillnaden mellan skärmen på T1 och nBoox E600, vars skärm är någon nyans mörkare. Skärmen reagerar också relativt snabbt och den klarar av att man skriver i normal hastighet på tangentbordet. Flera skärmar jag provat tidigare har längre svarstid och man måste då “vänta in” att en bokstav dyker upp på skärmen innan man kan skriva nästa. Sämre är dock att skärmen flimrar väl mycket när man använder webbläsaren eller navigerar i plattan, vilket blir irriterande. Det är därför ingen särskilt behaglig upplevelse att ladda ner en bok direkt via webben, men det fungerar felfritt.

NBoox - Sony PRS T1

Läsfunktioner
Man navigerar i plattan och bläddrar sida antingen direkt på touchskärmen eller med hjälp av de fysiska knapparna. En ny sida laddas också snabbt utan störande laddningstid.

Man kan välja mellan åtta textstorlekar och sex olika typsnitt i epub. PRS-T1 klarar också att flöda om texten i pfd-format, så att storleken på texten kan ändras utan att enbart zooma in på sidan. För övrigt är det enkelt att zooma på en bok- eller webbsida genom att ”nypa och dra”.

Standardfunktioner såsom anteckningar, markera text (highlight) och att söka i texten fungerar bra. Dessutom innehåller läsplattan 12 förinstallerade ordböcker (ingen svensk) som är lätta att nå. För att slå upp ett ord markerar man det genom att hålla in det. På samma sätt når man övriga funktioner som att skapa anteckning knutet till ordet. Fler funktioner, som att söka i texten eller lägga till en anteckning på sidan gör man med hjälp av de fysiska knapparna.

Man kan välja att skriva anteckningar med hjälp av tangentbord på skärmen eller för hand med den penna som följer med läsplattan. Med den är det även möjligt att skriva direkt på boksidan, vilket är en trevlig funktion. Anteckningarna är knutna till böckerna och går inte att nå efter att boken tagits bort från plattan eller efter att lånetiden gått ut. Det är dock möjligt att skapa anteckningar i form av ”Text Memos” som inte är knutna till en specifik bok.

Sony PRS-T1

Att ladda ner eller föra över e-böcker
Som tidigare nämnts på den här bloggen orsakade Sonys överdrivna vilja att hjälpa sina kunder oss en del problem. Sony har spärrat plattan från att fungera i Adobe Digital Editions, som annars är det program som vanligen används för att hantera e-böcker med DRM-skydd. Sony har istället utvecklat sin egen mjukvara, Sony Reader, som i och för sig fungerar bra men är skapad för kunder i USA och Kanada. För att auktorisera plattan med ett Adobe id krävs att man skapar ett konto i Reader Store, som är Sonys ”butik” för e-böcker. Reader Store är inte (och kommer enligt Sony antagligen inte heller att bli) aktiverad för Sverige eller Norden. Sony tvingar därmed sina svenska kunder att skaffa ett konto i Reader Store genom att man anger att man befinner sig i USA eller Kanada.

Sony reader PRS-T1 x 36

Vad gör man med 36 läsplattor om man är projektledare för kompetensutvecklingsprojekt Mediesprånget när det inte går att lägga in ett Adobe id? De e-böcker som folkbiblioteken lånar ut skyddas genom Adobe drm (digital rights management) och utan ett Adobe id går det inte att ladda ner e-böckerna. Det är bara att bita ihop och söka information. Det gjorde Hanna Westöö-Olsson.

Enligt all förhandsinformation ska T1 klara ePub- och pdf-filer med drm. Först nu när läsplattan kommit till Sverige börjar fler än vi på Stockholms stadsbibliotek fundera på hur man ska kunna auktorisera läsplattan med ett Adobe id. Problemet är att den fungerar lite annorlunda än de två tidigare modellerna PRS-600 och PRS-650. Man måste registrera sig hos Sony store för att kunna lägga in ett Adobe id – och det finns ingen butik för Sverige. Med tester och support från både Adobe och Sony fungerade det till slut.

Gör så här:
Starta läsplatta.
Följ instruktionerna.
Koppla läsplattan till en dator.
Hämta programmet Sony reader.
Du får en inloggningsruta när programmet startar.
Registrera dig. Välj USA eller Canada som land. Tänk på att den e-post du använder blir ditt Adobe id.
Du får sedan möjlighet att auktorisera läsplattan.
Klart

Om du använder ett trådlöst nätverk behöver du inte koppla T1 till fler datorer. Det är bara att sätta igång att låna e-böcker på biblioteket eller köpa eller ladda ner fria e-böcker. Om du vill ladda ner via dator behövs programmet Sony reader – Adobe digital editions fungerar än så länge inte med T1.

Tyvärr är proceduren krångligare om den ska göras 36 gånger. Adobes drm är skapat för att säkerställa författares upphovsrätt genom att göra det rejält krångligt. Tanken har aldrig varit att bibliotek ska ägna sig åt e-böcker. Sony har spärrat Adobe digital editions för användning med T1 vilket krånglar till det om man använt det programmet tidigare.

Efter många supportturer och mycket eget testande är nu nästan alla 36 auktoriserade. Ett bra tips är att man avauktoriserar sony reader med

shift + ctrl och går till Edit och väljer Preferences (PC – lite annorlunda för Mac)

Hanna vid datorn

Librarians against drm

Dito – även i butik

Akademibokhandeln & Bokus satsar på e-böcker. Akademibokhandeln är den första svenska fysiska bokhandeln som både erbjuder och marknadsför e-böcker. Varför är det intressant även för bibliotek?

Ett problem när det gäller den svenska e-boksmarknaden är att den startades av två bibliotek: Stockholms stadsbibliotek och Nacka bibliotek som tillsammans med företaget Elib började med utlåning av e-böcker juni 2001. Biblioteken har under de första 10 åren stått för den absolut största delen av inkomster för Elib. Hur erövrar man en marknad man inte brytt sig om under en lång period? Ja, man kan som Norstedts förlag, en del av KF-koncernen som också äger Akademibokhandeln och Bokus, avtala om en karens för biblioteken om 3 månader. Avtalet är med Elib, inte med biblioteken, och det är först  vid en tydlig fråga som biblioteken får reda på avtalsvillkoren. Bättre avtal mellan Elib och biblioteken behövs.

Dito är ett svenskt e-bokskoncept av en modell som redan funnits i t ex USA. De fysiska boklådorna hjälper till med marknadsföring av e-böcker och läs- och surfplattor. Det har varit svårt att känna på läsplattor (av e-bläckstyp som inte fungerar för webbsurfning) i butik och de flesta har fått köpa på nätet utan att ha provat. Plattorna  marknadsförs för läsning och kan köpas med eller utan månadsabonnemang  med webb från Tele2. Även e-böcker kan köpas i butiken, t ex som presentbok.

Dito finns också på webben, som app för IPad och för Androidplattor. När du skapat ett konto är det enkelt att ladda ner och betala för e-böcker. Sökfunktionerna behöver förbättras: hur många sidor med skönlitteratur har du lust att bläddra igenom? Det finns ändå än så länge ett påtagligt begränsat utbud. Det finns helt enkelt inte så många svenska e-böcker, 4196 e-böcker om man söker på Elibs hemsida. Dito har utöver detta även utländska e-böcker, men i liten utsträckning än så länge. På den internationella topplistan ligger (enligt Dito) Notes from a small island av Bill Bryson. Tyvärr finns inget pris och en markering om ”Kommer senare”.

Det är bra även för bibliotek om det finns en fungerande svensk e-boksmarknad.

  • brett utbud
  • vettiga priser
  • enkelt att köpa svenska och även engelska e-böcker
  • marknadsföring och försäljning av läs- och surfplattor till köpvänlig priser

För att skapa ett brett utbud av svenska  e-böcker räcker inte bibliotekens köpkraft till. Det behövs en kommersiell marknad.Dessutom behövs både gemensamma och kompletterande krafter. Stockholms stadsbibliotek tror att en egna utgivningen kan få en ketchupefftekt – det har hittills kommit väldigt få egenproducerade e-böcker, men det kan komma många på en gång så småningom.

Läs mer om Dito

Dumt med appen: det går inte att skaffa ett Dito konto via appen, det måste man göra via webben.

Dito i Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan

Läsplattan med e-bläck som marknadsförs är Sony reader PRS T1 som jag inte provat men tror mycket på.Dessutom finns surfplattorna Samsungs Galaxy 10 samt 8,9 tum och en 7 tums Androidplatta från Dell.

Köp en e-bok i butiken

Dito har en stor reklamkampanj i T-banan

Behöver man en läsplatta?

Med ordet ”läsplatta” menar jag en läsare med e-bläck som är specialiserad för läsning. Behöver man en särskilt läsplatta om man har en surfplatta? Det finns fyra fördelar med en läsplatta jämfört men en surfplatta:

1) Skärmen med e-bläck är vilsam för ögonen
2) Den är lätt
3) Lång batteritid (om inte läsplattan kopplas till ett trådlöst nätverk – en del läsplattor kan detta)
4) Klarar solljus

Jag tog med mig en Sony ereader PRS-650 på utlandssemester. Flyger man med Ryanair gäller det att ha koll på vikten. Den väger 215 g. Jag förberedde mig genom att föra över några e-böcker via datorn, bl. a 1Q84 av Haruki Murakami.

Jag har upptäckt att jag allt mer sällan läser e-böcker i en läsplatta. Det är väldigt enkelt att föra över e-böcker till en läsplatta om man sitter vid en dator, men om jag först måste gå till datorn och sätta på den har jag upptäckt att jag hellre hämtar en e-bok snabbt till min iPad.Jag är helt enkelt en väldigt lat människa.

Det blev inte något läst på semestern förrän på flyget hem. Jag läste i min iPhone istället och fick läsa de e-böcker som råkade ligga där. Jag saknade bakgrundsbelysningen. Det är visserligen inte bekvämt för ögonen att läsa på en belyst skärm, men det är främst om man läser länge det blir ett problem. Jag vaknar tidigt och vill läsa i sängen utan att störa min sovande man. Det är perfekt med bakgrundsbelysning då. Jag tycker även att det är mer vilsamt för ögonen att läsa i en iPad på natten än att tända lampan.

Läsplattan klarade alltså inte mina semesterbehov med liten packning.Om jag istället skulle ha rest på en sol & bad semester skulle läsplattan ha varit perfekt. Det fungerar inte att läsa med en iPad i solen.

Lång batteritid är viktig om man inte är nära en strömkälla – fjällvandringar? En modern människa är oftast inte långt ifrån ett eluttag.

Behöver man en särskild läsplatta med e-bläck om man har en iPad eller en Android surfplatta? Sonyn är lätt och går att ha i handväskan hela tiden. Om jag hade lång resväg skulle den vara betydligt bekvämare än en iPad för läsning på t ex T-banan. Om man vill läsa länge är det också mer vilsamt för ögonen. Jag har precis läsa ut 1Q84 del 1 och två, 950 sidor. Jag har läst både i iPad och i Sonyn och det är bättre att läsa i läsplattan.

Skulle jag köpa en läsplatta privat? Det är tveksamt. Jag är iPad beroende. Jag använder den till (nästan) allt. Jag skulle inte köpa både en surfplatta och en läsplatta. Kan miljoner av Kindleägare ha fel? De som har en Kindle har inte köpt en läsplatta utan ett läskoncept. Köp en Kindle och du kan enkelt köpa e-böcker från Amazon. Du kan inte flytta till andra läsplattor, men så länge du är nöjd med Kindle eller en Kindleapp fungerar det bra.

Amazon kommer snart att lansera sin nya läsplatta/surfplatta – Kindle fire – som är en 7 tums Androidplatta med hög uppläsning på skärmen. Barnes & Noble har sedan förra hösten Nook Color som är en surfplatta för läsning i första hand. Nook Color går enligt uppgift att läsa i solsken, men inte lika bra som med en läsplatta med  e-bläck. Man förlorar lätt vikt. lång batteritid och bra läsning i solsken, men vinner möjlighet till läsning av andra medietyper än linjär text: tidskrifter, tecknade serier, multimedia, spel som Angrybirds, e-post och webben.

Men, det är inte lätt att sia om framtiden. Viktiga variabler för succé är teknik, användbarhet, pris och läs- och helhetskoncept. Det är mycket som kan hända. I Sverige lanserar Bokus Dito, ett läskoncept baserat på en app för iPad och en för Android, dvs för surfplattor.

1Q84 har bl a Boktoka skrivit om, samt Jonas Thente i DN. Den är svår att lägga ifrån sig, men jag är inte säker på att den är bra. Fast ge mig del 3 genast!

Jag är alltså inte säker på att man behöver en läsplatta, men om man behöver en så är Sony PRS-650 är i mitt tycke en trevlig läsplatta med e-bläck. Den har en bra och snabb skärm, touchskärm, enkla menyer och lätt. Den har en snygg design. En uppföljare är på väg: Sony ereader T1. Priset har går ner rejält, den har fått trådlöst nät och den är ännu lättare.

Turning the page: the future of eBooks – rapport om e-böcker

PWC, PricewatewaterhouseCoopers, har gjort en omfattande rapport om e-böcker där även läsning på läsplattor och pekplattor tas upp. Rapporten kom ut i början av januari 2011, med intervjuer med ett 40-tal experter samt en enkätundersökning till 1000 personer i vardera Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och USA, gjordes under maj 2010. Det kan förklara det något bristande intresse för iPad som användarna visar. Bortsett från problemet med att omvärlden förändras samtidigt som man försöker beskriva den, är rapporten mycket läsvärd.

Det går att läsa Turning the page: the future of eBooks både som en introduktion till ett nytt ämne och som en bra sammanfattning (om än något utförlig)  av olika faktorer som påverkar e-bokens framtid. Jag känner igen väldigt mycket från olika informationskällor, men här är det samlat. Det mest intressanta tycker jag är att man inte bara pratar om situationen i USA utan tar med Europeiska länder, framför allt Nederländerna, Tyskland och Storbritannien.

Rapporten är skriven för målgruppen förlag, internetbokhandel, läsplattetillverkare m fl. Bibliotek nämns som hastigast. Den är ändå intressant för bibliotekarier. Rapporten kommer fram till att kritiska faktorer är:

  • Utbud
  • Pris
  • Enkelt att köpa (låna)
  • Bra läsplattor och pekplattor (surfplattor) – som är billiga
  • Att förlag mfl väljer att satsa på e-böcker

Till prisfrågan tas även beskattning upp. I de flesta länder skiljer sig skattesats för fysiska böcker och e-böcker åt. (Svenska e-böcker har 25% moms). Rapporten rekommenderar att EU tar tag i detta.

Jag tycker att det är intressant att krångliga drm utdöms eftersom användarna inte klarar av dem och dessutom den största potentiella användargruppen är kvinnor +40 år vilket inte är den typiska gruppen fildelare. Det är helt enkelt dumt att använda hårda drm-skydd som Adobes drm istället för en vattenmärkning.

Om inte marknaden för e-böcker förändras så det blir lätt att köpa e-böcker, tror dock rapporten att: ”…consumers will not care about quality if they cannot obtain an eBook through legal distribution channels, or if they cannot obtain it at an acceptable price.” (s. 29)

När får Sverige ett stort utbud av e-böcker på svenska att välja mellan? Det många nya böcker och Norstedts har satsat på att ge ut en del äldre litteratur, men Elib erbjuder fortfarande bara 3158 titlar till försäljning och 2509 titlar för utlån på biblioteken.

Jämförande tabell mobil, läsplatta, pekplatta och PC

Äntligen finns en Sony läsplatta med bra skärm

Jag gillar ”min” (bibliotekets) Sony PRS-600, men det är inte bekvämt för ögonen att läsa med den. En gång på pendeltåget fick jag ont i huvudet av skärmen som flimrade i solljuset från fönstren och jag blev tvungen att ladda ner boken till min iPhone för att kunna läsa vidare. Det har varit trist att inte kunna rekommendera köp av en läsplatta som varit så enkel att använda.

Nu finns uppgraderingen Sony PRS-650. Den är utseendemässigt och ur menysynpunkt lik, men lättare (215 g), bättre och med en utmärkt skärm (svenskutvecklad). Dessutom billigare. Det finns bara en sak som är sämre och det är fodralet som nu blivit bokpärmslikt och irriterande i handen. Det gamla mjuka fodralet som man stoppar in läsplattan i är enligt mitt tycke bäst av alla olika fodral jag provat.

Sony PRS-650 kostar runt 2400 inkl moms. Läsplattorna, även de nya, börjar gå ner i pris.  Det går att hitta en läsplatta som kan läsa drm-skyddade e-böcker för under 1000 kr: Sovos W950 5″. Det tycker jag är lovande inför framtiden. Om bara förlagens prissättning av e-böcker blir konkurrenskraftig tror jag att vi även i Sverige kan se en e-boksboom framför oss. 2011 kanske?

OBS! Jag har bara provat PRS-650 i butik samt jämfört med PRS-600. Jag ska snarast beställa en egen och utsätta den för besvärligare test. ”Läsa en roman-testet” lär den dock klara.

Sony PRS-600 och PRS-650

Sony PRS-600 och PRS-650