Dewey X 3

1.) Det har inte blivit några blogginlägg sedan IFLA i Göteborg eftersom jag kämpat med att bli klar med rapporten om Dewey för folk- och skolbibliotek. Nu är den inskickad till Biblioteksföreningen och blir så småningom tillgänglig.

2.) OCLC passade på att hålla Dewey användarmöte på IFLA fredagen 13/8. Där diskuterades bl a en kommande förändring och utökning av islam i samarbete med biblioteket i Alexandria, den nya versionen av webDewey som kommer snart och ny upplaga av DDC (engelsk förskortning). Magdalena Svanberg pratade om vår svenska blandade översättning. Vi får en fullständig DDK (svensk förkortning), men översätter bara det som motsvarar SAB och ser den engelska texten när en kod i DDK inte har fått svensk översättning. Det kan skapa en del problem för sökning via registret, eller snarare registren. Vi kommer att få både ett svenskt kortare register och ett fullständigt engelskt register.

Det finns också en europeisk användargrupp, European DDC user group (EDUG) som samarbetar om förändringar, tex av skolväsendet och om juridiken. I samband med den svenska översättningen har flera behov av ändringar uppkommit. Svensk geografi, skolväsendet, arkeologi, historia, litteratuvetenskap. Sverige har hittills inte varit så utbyggd i DDC, det finns ju inte så mycket litteratur om Sverige i andra länder. Finns det tillräckligt med litteratur är DDC redaktionen positiv till förändringar.

3.) Jag har även varit på Deweykurs en vecka på Stockholms universitetsbibliotek. Rebecca Green från DDC redaktionen höll kurs för Deweyprojektet m fl från KB och jag fick som sakkunnig (betyder i praktiken att jag utan särskild kunskap granskar översättningar) möjlighet att delta. Det jag verkligen lärt mig på kursen är att

Läsa noter och andra anvisningar!!!

Det står oftast exakt hur man ska göra, men det kan vara tufft att hitta anvisningarna. Jag hoppas verkligen att den svenska webbDewey blir enklare. Den har samma version av programmet som den nya webDewey får.

Annonser

Dewey och hyllorna i biblioteken

Jag har idag varit på en workshop som diskuterade vad som händer i biblioteken när vi gått över till Dewey (DDK). Hur kommer hyllorna att se ut? Universitets- och forskningsbibliotek, 3 folkbibliotek, BTJ och KBs Dewey-projekt deltog. Bodil Gustavsson från Stockholms universitetbibliotek (samt just nu även Örebro universitetsbibliotek) ledde dagen och lyckades få alla att prata och dessutom alldeles lagom långt. Vi hade alla funderingar och bekymmer med hur vi ska kunna få in DDK i biblioteken på ett ”bra” sätt.

Det blev väldigt klart under dagen att det ser olika ut i biblioteken. Många universitetsbibliotek har numerus currens (löpnummer) av olika konstruktion även i de öppna samlingarna . För några bibliotek var det kanske främst ett platsbrist problem och inte ett användarvänlighetsproblem. Det var väldigt intressant att få höra hur de olika biblioteken placerade böcker idag och om hur de funderade över framtiden.

Eva-Lisa Holm Granath från Linköpings ub poängterade problemen med användarvänligheten och att göra det möjligt för användarna att ”browsa” hyllor efter ämne utan alltför mycket arbete med att flytta och märka om. Hur blir det i praktiken att placera böcker med olika ryggetiketter ihop?

Det blev tydligt under dagen att även om många bibliotek tänkt sig  fortsätta att ha en huvudplacering efter SAB där DDK-märkta böcker samplaceras, så fanns det olika sätt att göra detta på: i separata följder fast på samma hylla, i samma följd samt olika tankar om hur följden, dvs hyllplaceringen / hyllsignum skulle se ut. Generellt försöker biblioteken minska antalet hyllplaceringar. Stockholms ub har t ex minskat från 1200 till 400.  En svensk ”grundhyllista” efterfrågades av Librisbiblioteken och en grupp skapades för detta av Bodil Gustavsson. Linnéuniversitets bibliotek har kommit långt i detta arbete.

Folkbibliotek som har bibliografisk service från BTJ har en sådan grundlista, med betydligt fler än 400 hyllplaceringar enligt SAB. Stockholms stadsbibliotek har ännu fler hyllplaceringar, för vuxenlitteraturen mer än 2800. Folkbibliotek verkar generellt ha en större önskan om att besökarna ska kunna hitta själv i ett ämne och inte bara efter det man hittar i katalogen. Men 2800 är nog att ta i – dessutom är det lättare att mappa mot DDK med grundare och mer generella hyllplaceringar. Lättare, men absolut inte lätt om ambitionen är att det ska fungera för användare.

Alla kände ett stort behov av att kunna samsöka DDK och SAB i katalogen och i de publika katalogerna. Librisavdelningen kommer att arbeta med att förbättra ämnessökningen i webbLibris. Arbetet ska vara klart under 2011, dvs inte när KB startar att klassificera i DDK januari 2011. Hur blir det i de egna publika katalogerna? DDK kan driva på utvecklingen mot Libris som lokal katalog.

Om du missade denna intressanta dag så anmäl dig till Biblioteksföreningens konferens ”Dewey på hyllan” 16/2. Då fortsätter diskussionen.

Dewey i DN

2011 ska nationalbibliografiska avdelningen på Kungl. bibl. gå över till klassifikations systememet DDC – Dewey. Andra får följa efter. Det kräver mycket arbete, bl a med översättning av stora delar av klassifikationssystemet. Se KBs sida om Dewey.

Nu har den kommande förändringen nåttsidor i DN – Siffrorna tar över i bibliotekskhyllorna. 3 sidor om bibliotekens hylluppställning!

Läsarkommentarerna är intressanta – ”Kurt” säger: ”Jag har erfarenhet av båda systemen, och Dewey systemet är suveränt mycket bättre. Om de dessutom märker varje bok med både klassifikation och de första bokstäverna i författarens efternamn, så är det också mycket lättare att finna boken i hyllan.” Andra läsare är skeptiska till förändring, kostnad eller till att klassifikation alls behövs, när det finns kategorier.

I artikeln nämns också Sture bibliotek, Stockholms stadsbiblioteks nyaste bibliotek. Det är ett litet bibliotek i Tunellbaneplanet vid Stureplan som har cirka 2900 böcker och andra medier, varav en stor del är utlånad. Då är det lätt att hitta oavsett vilket hyllplaceringssystem man än använder.

DN intervjuar även bl a Gunnar Sahlin och Kristina Lugn om deras hyllplacering av böcker hemma . Jag börjar fundera på min egen metod hemma. Den började nog med ämnesvis samling av facklitteratur och pocketskön i författarordning (i dubbla rader). Därefter har det blivit allt mer av desperata försök att få in fler böcker. Det börjar bli dags för en rejäl utgallring alternativt större hem.

Semantiska webben

Lite mer om Dewey. På konferensen Dewey – Let’s do it pratade flera talare (inklusive jag själv) om den semantiska webben. Nu finns presentationer från alla talare upplagda. Martin Malmsten från Libris pratade om ”Klassifikation och ämnesord på semantiska webben”. Enkelt uttryckt är den semantiska webben en webb där datorn kunnat tolka relationer mellan t ex olika personer och därmed kan ge bättre och tydligare information. Martin tog exempel från Wikipedia. Som mänsklig läsare kan vi tolka en text om Strindberg. En dator måste istället för meningar i fritext få Strindberg kopplat till relationen ”författare” för att kunna visa upp detta för användaren.

Det påstås i undersökningar att få användare söker på ämnesord i våra publika kataloger. Är det för att det är krångligt? För att man får träffar som inte motsvarar det behov som finns? För att ämnesorden som valts inte är ord som vanliga människor använder? Gör internetbokhandeln det lika bra? De ämnesord och den klassifikation vi bibliotekarier länge arbetat med har kanske mest varit till hjälp för bibliotekarier att hjälpa användaren, men det går att göra betydligt mer användarvänliga gränssnitt. Samt att lägga in både mer vanliga sökbegrepp och singularisformer.

Med internationella system som LCSH (Library of Congress Subject Headings) och Dewey kan vi också gå vidare än våra svenska kataloger. Ämnesorden i våra Svenska ämnesord är kopplade till LCSH engelska term och till SAB klassifikation. I LCSH poster är förstås kopplingen till Dewey istället. Om all denna strukturerade information finns  tillgänglig för datorer på ett sätt en dator förstår det går det att utnyttja informationen på nya sätt. Det har Libris och Martin arbetat med. Titta gärna på Mödrarexemplet och på samma exempel som rdf/xml. Den semantiska webben är ett sätt att kunna ge mer och bättre information till användarna. Det är riktigt roligt att vara bibliotekare och katalogintresserad just nu.

Let’s Dewit

Imorgon är det dags för konferensen ”Dewey – let’s do it!” och jag har skäl att fundera på klassifikation och varför jag tycker att Stockholms stadsbibliotek ska byta från SAB till Dewey. Dewey är lika  västorienterad som SAB, i alla när man ser på hur koderna fördelats, och absolut inte lättare att förstå för vanliga människor utan bibliotekarieutbildning.  Att ha en klassifikationsstandard som delas av stora delar av världen uppväger många nackdelar.

Behövs klassifikation idag – det finns ju många andra sätt att ämnessätta medier? Varför byta ut ett dåligt system mot ett annat? Jag tror klassifikation behövs men att användarna borde få slippa lära sig systemet och ändå bli hjälpta av systematiseringen.

Det är dags att gräva fram Dewey kunskaperna. Jag kommer ihåg en del från min norska utbildning men har anmält mig till kurs i vår. Det kommer att behövas för att kunna planera inför övergången.