Chalmers e-boksseminarium 20110920

Jag har varit på ett inspirerande seminarium i Chalmerska huset. E-boksdiskussioner i 1700-tals miljö kan rekommenderas. Vi var 55 e-boksintresserade bibliotekarier som diskuterade akademiska e-böcker. Seminarieformen med en föreläsning som följdes av gruppdiskussioner där en grupp diskuterade och transformerades till nya grupper där alla hade i uppdrag att sammanfatta den första gruppens diskussioner fungerade bra. Diskussionerna var i alla fall bra.

Efter att ha hört Monica Tengström och Ulla Elmqvist berätta om pda / dda – patron driven aquisition el. demand driven aquisition på Göteborgs universitetsbibliotek diskuterade vi frågor som Är det skillnad på pda av e-böcker och att köpa på inkköpsförslag? Var går gränsen för bibliotekets samling? Ska vi arbeta långsiktigt med samlingsuppbyggnad? Var gör biblioteket nytta? Alla dessa paket och olika villkor. Samt att bäst villkor får biblioteket vid köp av e-böcker direkt från förlaget.

Lina Waltin & Theodor Tolstoy pratade om marknadsföring av e-böcker på Stockholms universitetsbibliotek. Med Libris som lokal OPAC går det inte längre att importera leverantörens poster för stora paket till den publika katalogen. Istället får man använda sfx-poster med minimal information. Då går biblioteket miste om en viktig del i marknadsföringen. Stockholms ub har därför berikat sfx-posterna. Fler bibliotek borde delta i arbetet. Vi diskuterade marknadsföring. Hur marknadsför man en produkt man själv inte tycker är bra?(Olika plattformar med olika villkor) Fungerar det att sätta upp fotoramar? Hur får man lärare och studenter att använda digitala kursböcker?

Vi avslutade med ett statistikpass. Karin Perols och Tore Torngren berättade arbetet i KBs expertgrupp för biblioteksstatistik. En gemensam enkät för olika bibliotekstyper planeras. Fördelen med standarder och att vi ska använda Counters book report 2.

Karin Byström från Uppsala jämförde statistik från olika leverantörer med legobitar. De borde kunna kombineras och byggas ihop, men klossarna var lite olika. Väldigt få e-bokstjänster använder Counter book report 2 och det gick inte att jämföra. Inte ens samma e-bokstjänst gick att jämföra eftersom innehållet, dvs e-böckerna var olika år från år. Karin visade snygga grafer med all statistik som var rätt värdelös.

Mats Almkvist från Umeå hade studerat kurslitteratur i tryckt och digital form. Det var inte helt enkelt. Resultatet tydde på att studenter och forskare helst ville ha tryckta kursböcker, men tog e-böcker om det var ont om tryckta.

Vi bibliotekarier behöver diskutera e-böcker. Det finns många gemensamma frågor och problem som går att lösa gemensamt.

Annonser

Biblioteksdagarna i Visby 11-13 maj 2011

588 bibliotekarier deltog i Biblioteksdagarna i Visby. Det lär vara var tionde och om alla berättar om inspirerande möten, föreläsningar mm för nio kolleger så blir hela bibliotekssverige delaktig. En av de fem spanare som på styrelsens uppdrag spanat på Biblioteksdagarna tyckte dessutom att alla borde boka en tid med sig själv för reflektion över alla intryck på Biblioteksdagarna.

En känsla jag tror jag delar med många är en lätt irritation över att ha hunnit med så få av alla program. När det finns sex parallella spår att välja mellan kan valet vara svårt. Samtidigt är det roligt att så många olika ämnen kan få plats. En idé är att fördragshållarna skriver ett paper på några sidor som läggs ut på konferensens sida. Det är mer informativt än en powerpoint.

Jag har funderat mest på tre keynote föredrag av tre män:
1) Jörgen Tholin, rektor på Högskolan Gotland, Sveriges minsta högskola. Han talade om Liberal education – att få bredd och djup i sin utbildning vilket ger en mer långsiktig anställningsbarhet jämfört med den ”spetsiga och specialiserade” utbildning som är vanlig i Sverige. När bilen går sönder ska en humanist inte läsa en dikt utan istället utnyttja kunskap och förhållningssätt som en bred utbildning ger. Alla måste läsa kurser utanför sitt huvudämne. Studenterna ska bli ”kunniga och orädda gränsöverskridare”. Jag tror att det är så vi bibliotekarier behöver vara. Högskolans motto är ”Passion och vetenskap”. Uppdaterat: filmad föreläsning

2) David Nicholas pratade om Implications of the digital transition for libraries. Han refererade till en webbenkät som 150 000 människor besvarat, The virtual revolution . De fann 8 olika söktyper. Generellt är att våra hjärnor hellre vill göra fler saker än en enda sak. Vi är otåliga, vill inte läsa långa texter: ”viewing has replaced reading”. Det är dags att ta betalt för abstracts och låta långa artiklar i pdf vara gratis. Det bibliotek bör göra är att hjälpa användarna att snabbt klara av sina uppgifter. Och vi kan plocka bort avancerad sökning eftersom ingen använder annat än enkel sökning. Uppdaterat: filmad föreläsning

3) R. David Lankes höll den avslutande föreläsningen för konferensen, Grand Challenges of Librarianship. Han har deltagit i en grupp som diskuterat bibliotekens framtidsfrågor. Han menade att ”the mission of librarians is to improve society through facilitating knowledge creation in their community”. Vi ska göra det som är viktigt för det lokala samhället, inte det som andra bibliotek gjort. Böcker, andra media, biblioteksbyggnaden mm är bara verktyg. Bibliotekets roll är att koordinera infrastruktur för kunskap (coordinate knowledge infrastructure).

  • 98% av de jobb som 5-åringar ska ha som vuxna finns inte än.
  • Det räcker inte med access för att lära sig något.
  • Hjärnan behöver något att göra – annars hittar den på något  annat.

R. David Lanks blogg ; Uppdaterat: filmad föreläsning

Visby är en helt underbar stad att ha en konferens i. Vi fick några regndroppar, men huvudsakligen fantastiskt väder.

David Lankes

På vandring i Visby

Hus i Visby ringmur

Integrerade skolbibliotek på IFLA 2010

Jag var igår på Libraries for Children and Young adults with school librarians and resource centers session. Jag hörde tre väldigt intressanta föreläsningar.

Ett danskt projekt från Aalborg och Kolding, One child – Two libraries har arbetat noga med att definiera skolbibliotekets och folkbibliotekets roller. Skolbibliotek och folkbibliotek har olika uppgifter. Titta på den här videon som är gjord för politikerna i Kolding som ville att de olika bibliotekstyperna skulle samarbeta för att spara pengar. Det gäller att få fram sitt budskap på kort tid.

I Sverige är en stor del av folkbibliotekens filialer integrerade med skolbilbliotek och även en del huvudbibliotek. Det blir allt fler integrerade bibliotek eftersom det är ett sätt att spara pengar. För att få ett integrerat bibliotek att fungera både som ett bra skolbibliotek och som ett attraktivt folkbibliotek där man trivs är en tuff uppgift. ”To hang out at get smarter too” – det är inte bara skolämnen som utvecklar barn och ungdomar. Man behöver läsa också, 5000 timars läsning behövs för att bli en bra läsare.

Övriga föreläsningar var också intressanta. Vi fick höra om läsprojekt i Jamaica, arbet i ett integrerat bibliotek i en liten stad i Illinois, USA samt om ett ambitiöst projekt runt elevers informationskompetens i Gävle.

Posterutställningen på IFLA

På IFLA finns mer än 170 posters som beskriver biblioteksverksamhet och projekt från hela världen. Visst vill man veta mer om

  • Review of Classroom library in Iran and its affects in social education students
  • Libraries without frontiers: a form of access to scientific information. (Mexico)
  • Health information seeking behaviour of urban poor: the case from Dhaka, Bangladesh
  • Adopt a student (Tyskland)
  • Library savers your money; financial literacey workshops for the public. (Serbia)

Jag undrar dessutom vad ”Open it – big and different” från Kina är.

Det är inspirerande att ha med en egen poster och kunna få prata om det man är passionerat intresserad av. Jag har med två posters från Svensk biblioteksförenings redaktionskommitté för indexering av skönlitteratur, en för barnämnesord och en om vuxenord och mer generellt om redaktionskommittén. Det är ett utmärkt sätt att träffa bibliotekarier från hela världen.

Det enda negativa jag kan se är att det inte går att gå runt och prata med andra utställare när man har en egen poster.

Posterutställning IFLA 2010

Arbete i IFLAs sektioner

Idag öppnas konferensen, men även igår var många i fullt arbete. Jag satt med som åhörare till möten för Cataloguing section, ICADS (Alliance for Digital Strategies) och Classification section. Att tillåta åhörare/observatörer är relativt nytt, men ett bra sätt att lära sig mer om arbete i IFLA.

Några frågor togs upp av alla tre grupperna, vilket kanske låter tråkigt, men det gav faktiskt en bättre förståelse för frågorna. Förra året gjordes en organisationsförändring inom IFLA och divisionen för bibliografisk kontroll togs bort. Nu ingår istället katalogisering, klassifikation och bibliografi i divisionen Library services. (Här hittar du länkar till sektionerna och till ICADs som är en Core activity). I en fråga har Cataloguing section och Classification haft olika åsikter, vilket visat på problemet att det inte längre finns någon som ser till frågor om bibliografisk kontroll, ett område som flera sektioner har intressen i. En arbetsgrupp har därför gett förslag om att IFLAs bibliografiska standarder blir ett program, en core activity med en koordinator på IFLAs huvudkontor på halvtid.

Fri tillgång till IFLAs bibliografiska standarder diskuterades också. Hittills har standarder som ISBD, FRBR mm publicerats av förlaget Saur och det har tagit tid innan de kommit ut. Många har idag behov och önskan om att få tag i en standard snabbt och gratis. I vissa länder kan det fortfarande vara enklare att hantera tryckta utgåvor än digitala, men ofta har man då ändå inte råd att köpa. Jag uppskattar själv att enkelt kunna ladda ner det jag behöver.

Den här frågan behöver verkligen lyftas på IFLA. På Open Access konferensen 9/8 som jag skrivit om tidigare, påpekade en föreläsare hur absurt det är att bibliotekarier vill ha open access, men inte ser till sina egna publikationer och data.

IFLA försöker också göra arbetet inom IFLA mer synligt. Sektionerna ska till nästa år koppla sina aktiviteter till IFLA Strategic PLan 2010-2015. Minst 1 aktivitet ska vara kopplad till
IFLAs plan.

På de årliga konferenserna görs mycket av arbetet inom IFLA. Medlemmar i sektionerna har många möten. Det är svårt för mig med olika intressen att kunna gå på allt jag skulle vilja. Det gäller både föreläsningar och andra möten. Viktigast är ändå alla möten som IFLA ger upphov till. T ex på Caucus för nordiska länder igår och på Night spot efter det. Via Gowalla och Foursquare har jag tänkt hålla mig lätt nåbar. Fast Twitter är nog enklast.

Logga till IFLA 2010

Open access and the changing role of libraries

9/8 hölls en förkonferens till IFLA här i Göteborg om Open Access (OA). Jag anmälde mig eftersom jag ändå var här i Göteborg och hade möjlighet att gå. Det var en bra konferens med många intressanta föredrag och en moderator, Inge-Bert Täljedal, som höll stenhårt på tiden. Det är skönt för oss som deltar, både åhörare och föreläsare.

Under IFLA 2010 ska IFLAs tidigare uttalande om OA från 2004 stärkas och ett möte hålls 10/8.

Ellen Tise, IFLAs president, men också från Stellenbosch universitet i Sydafrika, höll ett passionerat tal om OA. Hon pekade på att för länder i Afrika och andra områden finns det inte ekonomiska möjligheter att köpa stora abonnemang . Att forskningsresultat finns fritt tillgängliga är viktigt för forskare och rättvist. Samtidigt måste upphovsrätt beaktas och forskningen måste bli bedömd av andra forskare (peer review). Hon pekade även på att det skapar nya roller för biblioteken.

Alla föreläsare vittnade om en stor tilltro till OA och att det faktiskt börjat hända en hel del. Vad som nu behövs är att mer forskning blir tillgänglig och att det blir enkelt att få tillgång
till denna från olika öppna arkiv (repositories). Öppna arkiv måste bli interoperabila.

Jag vill lyfta fram två kvinnliga föreläsare. Irina Kychma, från eIFL berättade om hur de hjälpte olika länder att skapa öppna arkiv, med best practices, standarder och protokoll, träning mm. De arbetar i många länder som t ex Mozambique. Hon visade även på faktorer som motiverar universiteten att stödja OA. Bl a ville 83% öka synligheten för den forskning som gjordes på universitetens institutioner.

Izumi Sugita från the National Institute of Informatics i Japan berättade mycket engagerande om OA i Japan. Antalet öppna arkiv har ökat rejält, även om 183 öppna arkiv inte är mycket när det finns 773 universitet i Japan. 595 av den var privata universitet som ofta var små. I Japan har tillgången till forskning tillgänglig via OA gjort att fjärrlånen minskat. Hon avslutade med att visa en bild av OA som en båt – tyvärr har jag inget foto på den.

Leslie Chan från Toronto använde elefanten som symbol, bl a som den tunga klump av traditionella forskningstidskrifter som står på den lilla bollen OA.

Elefanten som symbol för motverkande krafter för Open Access

Elefanten och OA

Flera föreläsare pratade om hur man ökar motivation för att lägga ut forskning som OA. Allt från kaffekuponger, statistik som visar hur ofta man som forskare laddas ner, krav från universiteten och från bidragsgivare. OA blir också mer attraktivt när det redan finns god kvalitativ forskning som OA.

Dagen avslutades med ämnen som ligger närmare min vardag: fria katalogposter och öppen källkod (Open source). Jens Vigen, bibliotekarie på CERN, pekade på det absurda med att bibliotek förespråkar OA men inte släpper sina egna bibliografiska data (katalogposter) fria. I Sverige äger numera KB katalogposterna i Libris och kan därmed göra dem fritt tillgängliga. Universitet i många andra länder är kopplade till OCLC och kan inte det. Nya affärsmodeller för katalogdata behövs.

Program och mer information om konferensen

Äntligen uppkopplad i Göteborg

Jag har tillbringat ett dygn i Köpenhamn utan webbtillgång. Jag lever fortfarande men har haft skäl att fundera på hur beroende jag blivit av min iPhone. Jag satt själv på en restaurang och hade inget att göra i väntan på lunchen. Utan iPhone. Med en iPhone finns det alltid roliga och nyttiga saker att titta på.

Här i Göteborg fungerar mitt trådlösa Telia bredband uselt – kan det vara regnet, men iPhonen kan man lita på.

Webbuppkoppling behövs för sociala medier. Jag kommer att blogga från ifla 2010. Fler bloggare finns på iflas webb

Jag har även gått med i Gowalla, det kommer att vara svårt att undgå att jag är på ifla.

Till mina planer för ifla är att prata Dewey och hylluppställning med folkbibliotekarier från alla länder.