Vad innebär en övergång till Dewey för svenska folk- och skolbibliotek?

Min rapport  En svensk övergång till DDK – vad innebär det för svenska folk- och skolbibliotek? ligger sedan början av december ute på Biblioteksföreningens hemsida. Den var färdig i början av september och sedan har jag haft en ovanligt Dewey-fri höst. Dewey-projektet har ägnat sig åt undervisning och inte åt översättningar som ska granskas av den Sakkunnig-grupp jag sitter med i. Men nu är det dags att börja fundera på hur folk- och skolbibliotek ska gå vidare. BTJ har visserligen sagt att de klassificerar i SAB minst t o m 2013, men finns det ett värde i att vänta så länge som möjligt? Universitets- och högskolebibliotek är i startgroparna och börjar redan 2011.

Det finns skillnader i SAB och DDK som påverkar folk- och skolbibliotek mer än universitetsbibliotek. Med DDK som klassifikationssystem måste vi kunna uttrycka

  • målgruppen barn och ungdomar
  • talböcker enligt Upphovsrättslagens §17
  • språk

på annat sätt. Språket finns i katalogposten, men det är bra om vi enas om hur vi vill uttrycka språket även på de fysiska medierna. Åldersindelning av barnlitteratur är knepigast. I katalogposten skiljs idag bara på om det är för vuxna eller för barn- och ungdomer. Det är en viktig fråga för barnbiblioteken.

En annan fråga är hur vi ska hantera skönlitteratur. DDK skiljer inte på skönlitteratur om litteraturvetenskap. Det är nog praktiskt på ett vetenskapligt bibliotek, men inte på folkbibliotek. Om vi även i fortsättningen ska kunna köpa färdigmärkta böcker behöver vi en standard för hur skönlitteratur ska märkas.

För facklitteratur är det stora problemet inte DDK i sig, utan att våra medier är klassificerade och märkta med  SAB. Att byta klassifikationssystem och hyllmärkningssystem är ett stort arbete. Jag listar olika hyllmärkningsalternativ i min rapport, men jag tror själv mest på ett klartextssystem. Det finns t ex redan i Alby bibliotek i Botkyrka. Det tar tid att skapa ett klartextsystem och jag menar att det är något vi borde göra gemensamt.

Hur ska vi arbeta gemensamt idag? Hittills har Svensk biblioteksförening haft ansvar för  de tre kommittéer som arbetar med bibliografiska frågor: Katalogkommittén, Klassifikationskommittén och Redaktionskommittén för indexering av skönlitteratur. Biblioteksföreningen har tagit beslut om att föra över ansvar för bibliografiska frågor till Kungl. biblioteket som fått ett utökat uppdrag som täcker även folk- och skolbibliotek. Men, jag misstänker att det kan ta tid innan KB kan ta ansvar för  t ex hyllproblematiksfrågor för folk- och skolbibliotek. Hur får vi igång ett arbete under tiden? Det är något för bibliotek och länsbibliotek att fundera på. Dewey ska upp på dagordningen på länsbibliotekariernas möte i februari 2011.

Det finns många andra frågor att fundera på som finns med i rapporten. Läs den eller en snabbversion genom den power-point jag presenterade på Biblioteksföreningens konferens Tillgång och tillgänglighet, Sollentuna 2 december.

Annonser

Dewey X 3

1.) Det har inte blivit några blogginlägg sedan IFLA i Göteborg eftersom jag kämpat med att bli klar med rapporten om Dewey för folk- och skolbibliotek. Nu är den inskickad till Biblioteksföreningen och blir så småningom tillgänglig.

2.) OCLC passade på att hålla Dewey användarmöte på IFLA fredagen 13/8. Där diskuterades bl a en kommande förändring och utökning av islam i samarbete med biblioteket i Alexandria, den nya versionen av webDewey som kommer snart och ny upplaga av DDC (engelsk förskortning). Magdalena Svanberg pratade om vår svenska blandade översättning. Vi får en fullständig DDK (svensk förkortning), men översätter bara det som motsvarar SAB och ser den engelska texten när en kod i DDK inte har fått svensk översättning. Det kan skapa en del problem för sökning via registret, eller snarare registren. Vi kommer att få både ett svenskt kortare register och ett fullständigt engelskt register.

Det finns också en europeisk användargrupp, European DDC user group (EDUG) som samarbetar om förändringar, tex av skolväsendet och om juridiken. I samband med den svenska översättningen har flera behov av ändringar uppkommit. Svensk geografi, skolväsendet, arkeologi, historia, litteratuvetenskap. Sverige har hittills inte varit så utbyggd i DDC, det finns ju inte så mycket litteratur om Sverige i andra länder. Finns det tillräckligt med litteratur är DDC redaktionen positiv till förändringar.

3.) Jag har även varit på Deweykurs en vecka på Stockholms universitetsbibliotek. Rebecca Green från DDC redaktionen höll kurs för Deweyprojektet m fl från KB och jag fick som sakkunnig (betyder i praktiken att jag utan särskild kunskap granskar översättningar) möjlighet att delta. Det jag verkligen lärt mig på kursen är att

Läsa noter och andra anvisningar!!!

Det står oftast exakt hur man ska göra, men det kan vara tufft att hitta anvisningarna. Jag hoppas verkligen att den svenska webbDewey blir enklare. Den har samma version av programmet som den nya webDewey får.

Dewey och hyllorna i biblioteken

Jag har idag varit på en workshop som diskuterade vad som händer i biblioteken när vi gått över till Dewey (DDK). Hur kommer hyllorna att se ut? Universitets- och forskningsbibliotek, 3 folkbibliotek, BTJ och KBs Dewey-projekt deltog. Bodil Gustavsson från Stockholms universitetbibliotek (samt just nu även Örebro universitetsbibliotek) ledde dagen och lyckades få alla att prata och dessutom alldeles lagom långt. Vi hade alla funderingar och bekymmer med hur vi ska kunna få in DDK i biblioteken på ett ”bra” sätt.

Det blev väldigt klart under dagen att det ser olika ut i biblioteken. Många universitetsbibliotek har numerus currens (löpnummer) av olika konstruktion även i de öppna samlingarna . För några bibliotek var det kanske främst ett platsbrist problem och inte ett användarvänlighetsproblem. Det var väldigt intressant att få höra hur de olika biblioteken placerade böcker idag och om hur de funderade över framtiden.

Eva-Lisa Holm Granath från Linköpings ub poängterade problemen med användarvänligheten och att göra det möjligt för användarna att ”browsa” hyllor efter ämne utan alltför mycket arbete med att flytta och märka om. Hur blir det i praktiken att placera böcker med olika ryggetiketter ihop?

Det blev tydligt under dagen att även om många bibliotek tänkt sig  fortsätta att ha en huvudplacering efter SAB där DDK-märkta böcker samplaceras, så fanns det olika sätt att göra detta på: i separata följder fast på samma hylla, i samma följd samt olika tankar om hur följden, dvs hyllplaceringen / hyllsignum skulle se ut. Generellt försöker biblioteken minska antalet hyllplaceringar. Stockholms ub har t ex minskat från 1200 till 400.  En svensk ”grundhyllista” efterfrågades av Librisbiblioteken och en grupp skapades för detta av Bodil Gustavsson. Linnéuniversitets bibliotek har kommit långt i detta arbete.

Folkbibliotek som har bibliografisk service från BTJ har en sådan grundlista, med betydligt fler än 400 hyllplaceringar enligt SAB. Stockholms stadsbibliotek har ännu fler hyllplaceringar, för vuxenlitteraturen mer än 2800. Folkbibliotek verkar generellt ha en större önskan om att besökarna ska kunna hitta själv i ett ämne och inte bara efter det man hittar i katalogen. Men 2800 är nog att ta i – dessutom är det lättare att mappa mot DDK med grundare och mer generella hyllplaceringar. Lättare, men absolut inte lätt om ambitionen är att det ska fungera för användare.

Alla kände ett stort behov av att kunna samsöka DDK och SAB i katalogen och i de publika katalogerna. Librisavdelningen kommer att arbeta med att förbättra ämnessökningen i webbLibris. Arbetet ska vara klart under 2011, dvs inte när KB startar att klassificera i DDK januari 2011. Hur blir det i de egna publika katalogerna? DDK kan driva på utvecklingen mot Libris som lokal katalog.

Om du missade denna intressanta dag så anmäl dig till Biblioteksföreningens konferens ”Dewey på hyllan” 16/2. Då fortsätter diskussionen.

Dewey i DN

2011 ska nationalbibliografiska avdelningen på Kungl. bibl. gå över till klassifikations systememet DDC – Dewey. Andra får följa efter. Det kräver mycket arbete, bl a med översättning av stora delar av klassifikationssystemet. Se KBs sida om Dewey.

Nu har den kommande förändringen nåttsidor i DN – Siffrorna tar över i bibliotekskhyllorna. 3 sidor om bibliotekens hylluppställning!

Läsarkommentarerna är intressanta – ”Kurt” säger: ”Jag har erfarenhet av båda systemen, och Dewey systemet är suveränt mycket bättre. Om de dessutom märker varje bok med både klassifikation och de första bokstäverna i författarens efternamn, så är det också mycket lättare att finna boken i hyllan.” Andra läsare är skeptiska till förändring, kostnad eller till att klassifikation alls behövs, när det finns kategorier.

I artikeln nämns också Sture bibliotek, Stockholms stadsbiblioteks nyaste bibliotek. Det är ett litet bibliotek i Tunellbaneplanet vid Stureplan som har cirka 2900 böcker och andra medier, varav en stor del är utlånad. Då är det lätt att hitta oavsett vilket hyllplaceringssystem man än använder.

DN intervjuar även bl a Gunnar Sahlin och Kristina Lugn om deras hyllplacering av böcker hemma . Jag börjar fundera på min egen metod hemma. Den började nog med ämnesvis samling av facklitteratur och pocketskön i författarordning (i dubbla rader). Därefter har det blivit allt mer av desperata försök att få in fler böcker. Det börjar bli dags för en rejäl utgallring alternativt större hem.

Tillsammans – vi sonderar terrängen för bättre katalogtjänster

Höstens katalogkonferens Tillsammans – vi sonderar terrängen för bättre katalogtjänster handlade om samarbete, samsökning, likheter och olikheter. Miriam Säfström inledde konferensen med en berättelse om en kung som ville få sina söner att samarbete bättre och menade att det finns många likheter idag med situationen i det bulgariska riket på 600-talet då kungen och hans söner levde.

Anders Noaksson (BTJ) och Anders Cato (KB) fortsatte med ”Same but different: om katalogpraxis på folk- och forskningsbibliotek”. Det dröjde till 1983 innan folk- och forskningsbibliotek fick samma regler. Men, samma regler ger inte nödvändigtvis samma katalogisering. Det dröjde innan biblioteken ens fick regler och KBs katalogavdelning fyller 100 år nu 2009. Folkbibliotekens praxis har påverkats av de rationaliseringskrav som funnits under hela 1900-talet. ”Förkortad” katalogisering av skönlitteratur sparas minst 20 % katalogposter för svensk skönlitteratur och 40 % av engelsk skönlitteratur.

Jonathan Pearman (Malmö sb) och Tomas Friberg (Libris) pratade om inläsningen av Malmös katalogposter till Libris. Malmö har inte bibliografisk service från BTJ och eftersom de äger sina egna poster kan de lägga dem i Libris. Först matchas katalogposterna efter ISBN, ISSN och författare/titel/år. Därefter görs en inläsning. Olikheter gör det svårt att undvika dublettposter. Skönlitteraturen är ännu inte inlagd och det är även problem med flerbandsverk. Någon gång 2010 ska det vara klart. Även om man funnit en metod för inläsning kommer det troligen behövas en hel del manuellt arbete vid inläsning av varje nytt biblioteks katalogposter.

Marika Näslund (Hofors) och Lena Gräntz (Bergsjö) berättade om hur de 9 HelGe-biblioteken i Gävleborgslän samarbetat om en gemensam katalog, gemensamma låneregler och låntagarregister. Samarbetet började redan 2004 och i år har man även fått in de tre Libra bibliotek som inte gick med från början. De 6 Bookitbibliotek som började hade alla bibliografisk service från BTJ och därmed likartade katalogposter, men Libra biblioteken hade mer varierande katalogposter. Ett av biblioteken valde därför att lägga in sitt bestånd manuellt. Helge-biblioteken fungerar som ett bibliotek, med gemensam katalog, en OPAC och ett mediebestånd. En fördel med samarbetet är att biblioteksfrågor blivit synligare och att kommuncheferna diskuterat bibliotekssamarbetet. Dessutom gillar användarna HelGe katalogen.

Kristin Olofsson (Libris) och Mårten Johansson (Riksarkivet) pratade om Sondera. Sondera är en samsökningstjänst för Riksarkivets databas NAD, Libris och Svensk mediedatabas. Datastrukturerna är så olika att det blev svårt att göra en gemensam träfflista. I Sondera görs en samsökning med hjälp av SRU och presenteras sedan tillsammans, men i tre separata träfflistor. Resultaten är grupperade efter materialtyp vilket visat sig göra användarna nyfikna. Det går att hitta något användaren inte visste fanns. Från NAD är det är ett urval av data som lagts i Sondera. Data utan sökingångar har inte kunnat användas. Användarna har i Sondera hittat fel som kunnat rättas.

Jenny Poncin (Svensk biblioteksförening och Stockholms stadsbibliotek) var en utmärkt moderator för konferensen. Hon poängterade att de skillnader som finns mellan folk- och forskningsbibliotek inte behöver vara ett problem utan en styrka. Sondera lyfter fram skillnader och visar dem som en fördel.

Det här var en snabb och förenklad beskrivning av konferensen.

Fler foton finns på mitt Flickrkonto.

Tillsammans--Anders Noaksson och Anders Cato om folk- och forskningsbibliotekspraxis

Behöver bibliotekarier och användare olika kataloger?

OCLC har gjort en rapport om hur användare och bibliotekarier ser på WorldCat och bibliotekskataloger i allmänhet, Online catalogs: what users and librarians want. Användarsynpunkterena kommer från olika fokusgrupper samt från 7500 svar från en pop-up enkät. Bibliotekariesynpunkterna från 1397 bibliotekarier från hela världen som svarat på en webbenkät till WorldCat kunder.

Användare prioriterar

  1. Fler länkar till fulltext (36%)
  2. Mer ämnesinformation (32%)
  3. Innehållsbeskrivningar – abstracts (18%)
  4. Innehållsförteckningar (18%)

För användare är det viktigt att kunna hitta boken, helst genast, men annars på ett bibliotek. De vill inte hitta böcker i en katalog om de inte kan få tag på boken. Innehållsbeskrivningar etc är viktiga för användaren för att kunna avgöra om de verkligen vill ha boken. Med tanke på att allt mer finns i fulltext på webben kommer användarna att i allt högre grad förvänta sig att snabbt få tag på det de behöver.

Bibliotekarier prioriterar

  1. Färre dublettposter (52%)
  2. Innehållsförteckningar ( 40%)
  3. Innehållsbeskrivningar – abstracts ( 28%)
  4. Rätt fel (27%)
  5. Utöka korta poster (25%)

Bibliotekariernas svar analyseras också efter bibliotekstyp och olika yrkesroller. Det är tydligt att olika bibliotekarier har olika behov. Katalogisatörer störs mest av dublettposter, men har minst behov av innehållsförteckningar. Folkbibliotekarier tycker att omslagsbilder är viktigare än övriga bibliotekarier.

Att användare inte bekymrar sig om datakvalitet är inte så konstigt, men de uppskattar funktioner som bygger på god kvalitet. Att kunna begränsa sökresultat i efterhand och att kunna söka mer exakt när de visste vad de ville ha. De förväntar sig också relevansrankning, vilket alldes för få bibliotekskataloger har.

Rapporten säger egentligen inte så mycket nytt,  men den är detaljerad och innehåller analyser av svaren. Det är bra att det görs stora undersökningar.

Twittra skönlitteratur?

Ben Okri har publicerat en dikt genom att twittra  en rad i taget. Som tur är går dikten att läsa i sin helhet på förlagets hemsida. Jag skaffade själv ett Twitterkonto för länge sedan, men har inte fastnat för formen. Facebook är ett mer lagom sätt för mig att hålla kontakt med vänner och kolleger. Okris dikt blev jag uppmärksammad av genom en artikel i SvD

Den långa svansen, ett projekt Stockholms stadsbibliotek startat för att lyfta fram äldre skönlitteratur, använder sig också av Twitter. Den första meningen i en bok läggs ut på Twitter varje dag med länkar till Stockholms stadsbiblioteks katalog. Själv blir jag intresserad av ”Hängande under min vita vinge glider jag ner mot stenvärlden” som visar sig vara första meningen i novellsamlingen  ”De besegrade” av Peter Weiss.

Projektet Den långa svansen har precis startat och det är ont om information på webben om vad projektet ska göra. Ett sätt att lyfta fram skönlitteratur är att sätta ämnesord. Jag kommer med all säkerhet att skriva mer om projektet längre fram.