Vad innebär en övergång till Dewey för svenska folk- och skolbibliotek?

Min rapport  En svensk övergång till DDK – vad innebär det för svenska folk- och skolbibliotek? ligger sedan början av december ute på Biblioteksföreningens hemsida. Den var färdig i början av september och sedan har jag haft en ovanligt Dewey-fri höst. Dewey-projektet har ägnat sig åt undervisning och inte åt översättningar som ska granskas av den Sakkunnig-grupp jag sitter med i. Men nu är det dags att börja fundera på hur folk- och skolbibliotek ska gå vidare. BTJ har visserligen sagt att de klassificerar i SAB minst t o m 2013, men finns det ett värde i att vänta så länge som möjligt? Universitets- och högskolebibliotek är i startgroparna och börjar redan 2011.

Det finns skillnader i SAB och DDK som påverkar folk- och skolbibliotek mer än universitetsbibliotek. Med DDK som klassifikationssystem måste vi kunna uttrycka

  • målgruppen barn och ungdomar
  • talböcker enligt Upphovsrättslagens §17
  • språk

på annat sätt. Språket finns i katalogposten, men det är bra om vi enas om hur vi vill uttrycka språket även på de fysiska medierna. Åldersindelning av barnlitteratur är knepigast. I katalogposten skiljs idag bara på om det är för vuxna eller för barn- och ungdomer. Det är en viktig fråga för barnbiblioteken.

En annan fråga är hur vi ska hantera skönlitteratur. DDK skiljer inte på skönlitteratur om litteraturvetenskap. Det är nog praktiskt på ett vetenskapligt bibliotek, men inte på folkbibliotek. Om vi även i fortsättningen ska kunna köpa färdigmärkta böcker behöver vi en standard för hur skönlitteratur ska märkas.

För facklitteratur är det stora problemet inte DDK i sig, utan att våra medier är klassificerade och märkta med  SAB. Att byta klassifikationssystem och hyllmärkningssystem är ett stort arbete. Jag listar olika hyllmärkningsalternativ i min rapport, men jag tror själv mest på ett klartextssystem. Det finns t ex redan i Alby bibliotek i Botkyrka. Det tar tid att skapa ett klartextsystem och jag menar att det är något vi borde göra gemensamt.

Hur ska vi arbeta gemensamt idag? Hittills har Svensk biblioteksförening haft ansvar för  de tre kommittéer som arbetar med bibliografiska frågor: Katalogkommittén, Klassifikationskommittén och Redaktionskommittén för indexering av skönlitteratur. Biblioteksföreningen har tagit beslut om att föra över ansvar för bibliografiska frågor till Kungl. biblioteket som fått ett utökat uppdrag som täcker även folk- och skolbibliotek. Men, jag misstänker att det kan ta tid innan KB kan ta ansvar för  t ex hyllproblematiksfrågor för folk- och skolbibliotek. Hur får vi igång ett arbete under tiden? Det är något för bibliotek och länsbibliotek att fundera på. Dewey ska upp på dagordningen på länsbibliotekariernas möte i februari 2011.

Det finns många andra frågor att fundera på som finns med i rapporten. Läs den eller en snabbversion genom den power-point jag presenterade på Biblioteksföreningens konferens Tillgång och tillgänglighet, Sollentuna 2 december.

Annonser

Integrerade skolbibliotek på IFLA 2010

Jag var igår på Libraries for Children and Young adults with school librarians and resource centers session. Jag hörde tre väldigt intressanta föreläsningar.

Ett danskt projekt från Aalborg och Kolding, One child – Two libraries har arbetat noga med att definiera skolbibliotekets och folkbibliotekets roller. Skolbibliotek och folkbibliotek har olika uppgifter. Titta på den här videon som är gjord för politikerna i Kolding som ville att de olika bibliotekstyperna skulle samarbeta för att spara pengar. Det gäller att få fram sitt budskap på kort tid.

I Sverige är en stor del av folkbibliotekens filialer integrerade med skolbilbliotek och även en del huvudbibliotek. Det blir allt fler integrerade bibliotek eftersom det är ett sätt att spara pengar. För att få ett integrerat bibliotek att fungera både som ett bra skolbibliotek och som ett attraktivt folkbibliotek där man trivs är en tuff uppgift. ”To hang out at get smarter too” – det är inte bara skolämnen som utvecklar barn och ungdomar. Man behöver läsa också, 5000 timars läsning behövs för att bli en bra läsare.

Övriga föreläsningar var också intressanta. Vi fick höra om läsprojekt i Jamaica, arbet i ett integrerat bibliotek i en liten stad i Illinois, USA samt om ett ambitiöst projekt runt elevers informationskompetens i Gävle.