I love my Kindle

Jag har under sommaren testat Kindle paperwhite och har lite svårt att skiljas från den. Det är faktiskt flera år sedan jag sist läste e-böcker i en läsplatta. Jag har istället läst i min iPhone eller min iPad. Fördelen med en läsplatta som Kindle är att den är lätt, behaglig för ögonen och lagom stor – egentligen är ju skärmen för iPhone för liten och för iPad för stor för läsning av vanlig text och dessutom för tung.

Tidigare har jag tyckt det varit opraktiskt att läsa på en läsplatta, eftersom jag läser mycket i sängen i mörker. Kindle paperwhite är den första läsplatta jag provat med bakgrundsbelysning. Den gör att det går att läsa i mörker likväl som i solsken. Intensiteten i bakgrundsbelysningen kan ändras efter situation. Perfekt om man har en spännande bok som är svår att slita sig ifrån.

Jag har semesterläst deckare, fantasy och andra romaner. Det är lätt (nästan för lätt – bra tips till svenska försäljare av e-böcker) att köpa en ny bok – inga lösenord behövs efter att man väl skapat sitt konto. Däremot är det inte lätt att få tips på böcker att läsa i Kindlen. Det går bättre i en dator.

Jag trodde i min okunskap att om jag skulle glömma detaljer i e-böckerna, så berodde det på mig. Däremot har erfarenheten visat att jag inte läser lika snabbt om jag vill få grepp om en facktext på skärm. Men, en artikel i The Guardian  presenterar en undersökning som visar att även skönlitteratur påverkas negativt. Försökspersonerna var sämre på att återberätta  händelser i korrekt plats i handlingen än en kontrollgrupp som läst samma text som pappersbok.

Det jag själv mest tänkt på, är att jag har svårare att komma ihåg författare och titlar – en fysisk bok påminner hela tiden om detta, det gör inte en e-bok. Det går förstås att hantera genom skriva minnesförbättrande listor på lästa böcker.

Jag ska skiljas från ”min” Kindle. Den tillhör Kungliga bibliotekets e-boksprojekt. Men först ska jag läsa några facktexter.

Varför köper jag inte en egen Kindle? Det kanske jag gör, men först måste jag ta ställning till om jag vill stödja Amazon.

Kindle 2014

 

Varför köpa en Kindle i Sverige?

Jag har köpt en Kindle. Inte till mig själv, men som present. Att köpa en Kindle i Sverige är inte  svårt, det är bara att beställa från Amazons hemsida och den kommer snabbt. Tyvärr kommer den inte i posten utan med leverans – knepigt om man inte är hemma. Det blev en Kindle wifi utan tangentbord för $109.

Har man nytta av en Kindle i Sverige? Ja, om man vill läsa e-böcker som finns hos Amazon. Om man huvudsakligen läser fantasy på engelska är den utmärkt. E-böckerna köper man snabbt och lätt och de är billigare än motsvarande fysiska böcker. Fantasygenren består typiskt av böcker som liknar tegelstenar. Inbundna böcker blir tunga och pocket obekvämt tjocka. Då är en Kindle perfekt.

Det går däremot inte att läsa svenska e-böcker i epubformat. En Kindle hanterar: ”Kindle (AZW), TXT, PDF, unprotected MOBI, PRC natively; HTML, DOC, DOCX, JPEG, GIF, PNG, BMP through conversion.”  Det går förstås att lösa: Adlibris tipsar om hur man konverterar epub till Kindleformat med Calibre.

Den här versionen har bara 2 GB minne, dvs cirka 1400 e-böcker. Det är bara hälften av föregående modell, men med Kindle cloud storage kan man lagra externt. Det har jag inte testat. Jag har bara lånat läsplattan och köpt och läst några böcker. Att läsa fungerar utmärkt. Man bläddrar  med knappar på sidorna vilket känns ok när man vant sig. Skärmen är tydlig och bekväm att läsa på. Fast jag gillar inte att bara kunna se sidor i procent av bokens längd. Om jag jämför med Sony PRS-650 och T1 så saknar jag Sonys tryckkänsliga skärmar och enklare menysystem. Kindles meny är inte komplicerad, men det tar ändå tid att lära sig.

Det är pyssligt att skriva på det virtuella tangentbordet  utan touchteknik, men det fungerar. Enklast är förstås att köpa från Amazons Kindle store, men det går att söka på nätet och t ex hämta e-böcker från Gutenberg som har e-böcker i Kindleformat. Bäst fungerar Kindle store om man söker en titel eller författare. Jag tycker att det är knepigare att bli inspirerad till köp på en 6 tums svartvit läsplatta även om det går att välja olika genrer. Det går inte som på webben att sortera efter lägsta pris (dvs nästan gratis – läs ”How much does a 99c ebook cost on Amazon”) vilket kan vara praktiskt. Ett annat problem är att man inte ser hur  många sidor en bok har. Även om man inte ser antalet sidor när man läser borde sidantal motsvarande den tryckta boken visas när man köper – hur ska man annars veta hur lång en bok är? Jag läste en sur kommentar från en läsare av en bok av Nora Roberts som köpt en novell när hon trodde det var en roman.

Jag har funderat på att köpa en Kindle eller annan läsplatta till mig själv. Det är frestande att snabbt och enkelt kunna köpa böcker på engelska och andra språk. Men ju mer jag läser om eboksmarknaden desto mer tveksam blir jag. Hur uppför sig egentligen Amazon? Apple, andra leverantörer? Vill jag vara en del av utvecklingen mot globala stora nätleverantörer med närmast monopol? Vilken leverantör vill jag gynna? Hittills har resultatet blivit att jag läser svenska e-böcker och utländska fysiska böcker. Jag har inte läst så mycket på svenska på många år.

Jämförelse Kindle och Sony PRS T1

Köp via Kindle store

Kindle i bekvämt fodral

Läsplattan Sony PRS-T1 – recension av Hanna Westöö-Olsson

Hanna Westöö-Olsson, projektledare för kompetensutvecklingsprojektet Mediesprånget på Stockholms stadsbibliotek, ger här en recension av läsplattan Sony PRS-T1.
Hanna Westöö-Olsson

Stockholms stadsbibliotek har köpt in ett större antal läsplattor för att användas inom projektet. Efter projektets slut kommer plattorna att användas mer publikt. Vi valde att köpa in Sonys nyaste platta eftersom vi bedömde att det var den smidigaste och mest läsvänliga plattan för sitt pris. Vad gäller läsvänlighet och design har den inte gjort oss besvikna, men programvarans begränsningar drar ändå ner helhetsbetyget.

Sonys PRS-T1 är lätt och har en smal design som gör att den inte är onödigt skrymmande. Att läsplattan har wifi är en stor fördel eftersom man därmed inte är beroende av en dator för att kunna ladda ner e-böcker.

Skärmen
Skärmen är tydlig och inte alltför grå, vilket en del skärmar på marknaden är. På bilden nedan kan man se skillnaden mellan skärmen på T1 och nBoox E600, vars skärm är någon nyans mörkare. Skärmen reagerar också relativt snabbt och den klarar av att man skriver i normal hastighet på tangentbordet. Flera skärmar jag provat tidigare har längre svarstid och man måste då “vänta in” att en bokstav dyker upp på skärmen innan man kan skriva nästa. Sämre är dock att skärmen flimrar väl mycket när man använder webbläsaren eller navigerar i plattan, vilket blir irriterande. Det är därför ingen särskilt behaglig upplevelse att ladda ner en bok direkt via webben, men det fungerar felfritt.

NBoox - Sony PRS T1

Läsfunktioner
Man navigerar i plattan och bläddrar sida antingen direkt på touchskärmen eller med hjälp av de fysiska knapparna. En ny sida laddas också snabbt utan störande laddningstid.

Man kan välja mellan åtta textstorlekar och sex olika typsnitt i epub. PRS-T1 klarar också att flöda om texten i pfd-format, så att storleken på texten kan ändras utan att enbart zooma in på sidan. För övrigt är det enkelt att zooma på en bok- eller webbsida genom att ”nypa och dra”.

Standardfunktioner såsom anteckningar, markera text (highlight) och att söka i texten fungerar bra. Dessutom innehåller läsplattan 12 förinstallerade ordböcker (ingen svensk) som är lätta att nå. För att slå upp ett ord markerar man det genom att hålla in det. På samma sätt når man övriga funktioner som att skapa anteckning knutet till ordet. Fler funktioner, som att söka i texten eller lägga till en anteckning på sidan gör man med hjälp av de fysiska knapparna.

Man kan välja att skriva anteckningar med hjälp av tangentbord på skärmen eller för hand med den penna som följer med läsplattan. Med den är det även möjligt att skriva direkt på boksidan, vilket är en trevlig funktion. Anteckningarna är knutna till böckerna och går inte att nå efter att boken tagits bort från plattan eller efter att lånetiden gått ut. Det är dock möjligt att skapa anteckningar i form av ”Text Memos” som inte är knutna till en specifik bok.

Sony PRS-T1

Att ladda ner eller föra över e-böcker
Som tidigare nämnts på den här bloggen orsakade Sonys överdrivna vilja att hjälpa sina kunder oss en del problem. Sony har spärrat plattan från att fungera i Adobe Digital Editions, som annars är det program som vanligen används för att hantera e-böcker med DRM-skydd. Sony har istället utvecklat sin egen mjukvara, Sony Reader, som i och för sig fungerar bra men är skapad för kunder i USA och Kanada. För att auktorisera plattan med ett Adobe id krävs att man skapar ett konto i Reader Store, som är Sonys ”butik” för e-böcker. Reader Store är inte (och kommer enligt Sony antagligen inte heller att bli) aktiverad för Sverige eller Norden. Sony tvingar därmed sina svenska kunder att skaffa ett konto i Reader Store genom att man anger att man befinner sig i USA eller Kanada.

Att läsa e-böcker i sin iPhone

Jag lämnade ”min” iPad på Virtuella enheten när jag började som projektledare för Dewey för folk- och skolbibliotek på KB. Abstinensen är svår. Frågan är om det skulle varit lättare om inte flera av mina nya arbetskamrater har iPads – fast de verkar ha ett mer avspänt förhållande till sina iPads.

Ska jag läsa i sängen så är det numera en iPhone som står till buds. Jag läste en hel del e-böcker i iPhone innan jag fick en iPad, men sedan har jag nog hållit mig till en större skärm. Det är egentligen ingen fel med läsning på  en 3,5 tums skärm men man motionerar verkligen höger tumme.

Det som är mest irriterande med en liten skärm är bristen på avstavningsprogram Åtminstone på svenska. Många e-böcker  har raka vänster- och högermarginaler men alla ord passar inte in i den mallen. Det gör att man kan få rätt stora hål i texten om man har behövt förstora det minsta. det kan även bli en ”spärrad”  stil som i bilden längst till vänster ned: Bankmannamässigt. Om jag hade kunnat läsa texten utan förstorning hade texten sett normal ut.

Både hål i texten och "spärrat" ord "Bankmannamässigt"

Jag har läst med appen Bluefire och det är möjligt att en del problem är relaterade till Bluefire. Men ett annat problem som kan uppstå är alldeles för stora marginaler – det blir inte mycket text över. Det går att åtgärda genom att at bort ”Use publisher’s formatting” under Settings – Formatting. Jag gillar inte långsmala texter. Det har jag hittills bara stött på i olika Android surfplattor, men när jag läste Flammande skyar utgiven på Bonniers förslag, var texten långsmal och utan rak högermarginal. (Biblioteken har nyligen fått in flera Nora Roberts titlar och jag tyckte det var bäst att skaffa mig en egen uppfattning – min stämmer precis med Yvannas recension)

Liten textstorlek - mindre utseendemässiga problem, men svårläst

Publishers formatting

Eftersom jag tycker det är opraktiskt att läsa med ficklampa kommer det att bli läsning av fler e-böcker i min iPhone. Just nu håller jag på med ”Välkommen till den här världen” av Amanda Svensson. Huvudpersonen Greta har en hel del sex, men man behöver inte hoppa över sidorna som jag gjorde i Flammande skyar.

Nytt jobb

Efter (väldigt) många år på Stockholms stadsbibliotek har jag bytt jobb. Nja, det är ett tidsbegränsat projekt som varar till 29/2 2012. Jag ska stödja folk- och skolbibliotek som vill byta klassifikationssystem från SAB till Dewey. Vill du veta mer om hur det går kan du följa Deweybloggen. Jag planerar inte att skriva så mycket om det här, men eftersom jag kommer att besöka en hel del bibliotek, så kanske det blir en del om bibliotek, hyllor och Dewey decimalklassifikation här också.

Jag kommer alltså inte att arbeta med e-böcker, mobila bärare och liknande frågor under tre månader. Jag kommer förstås att fortsätta att läsa e-böcker på min fritid, men det blir kanske lite mindre om e-böcker mm här ändå. Jag har lämnat över ”min” iPad till en kollega på Virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och har svåra abstinensbesvär. När man vant sig vid att använda en iPad under dygnets alla vakna timmar, så känns det väldigt tomt. Jag måste t ex hitta nya (gamla) sätt att laga man mat efter recept när jag inte har en iPad i köket.

Bild på iPad med tidning

Sony reader PRS-T1 x 36

Vad gör man med 36 läsplattor om man är projektledare för kompetensutvecklingsprojekt Mediesprånget när det inte går att lägga in ett Adobe id? De e-böcker som folkbiblioteken lånar ut skyddas genom Adobe drm (digital rights management) och utan ett Adobe id går det inte att ladda ner e-böckerna. Det är bara att bita ihop och söka information. Det gjorde Hanna Westöö-Olsson.

Enligt all förhandsinformation ska T1 klara ePub- och pdf-filer med drm. Först nu när läsplattan kommit till Sverige börjar fler än vi på Stockholms stadsbibliotek fundera på hur man ska kunna auktorisera läsplattan med ett Adobe id. Problemet är att den fungerar lite annorlunda än de två tidigare modellerna PRS-600 och PRS-650. Man måste registrera sig hos Sony store för att kunna lägga in ett Adobe id – och det finns ingen butik för Sverige. Med tester och support från både Adobe och Sony fungerade det till slut.

Gör så här:
Starta läsplatta.
Följ instruktionerna.
Koppla läsplattan till en dator.
Hämta programmet Sony reader.
Du får en inloggningsruta när programmet startar.
Registrera dig. Välj USA eller Canada som land. Tänk på att den e-post du använder blir ditt Adobe id.
Du får sedan möjlighet att auktorisera läsplattan.
Klart

Om du använder ett trådlöst nätverk behöver du inte koppla T1 till fler datorer. Det är bara att sätta igång att låna e-böcker på biblioteket eller köpa eller ladda ner fria e-böcker. Om du vill ladda ner via dator behövs programmet Sony reader – Adobe digital editions fungerar än så länge inte med T1.

Tyvärr är proceduren krångligare om den ska göras 36 gånger. Adobes drm är skapat för att säkerställa författares upphovsrätt genom att göra det rejält krångligt. Tanken har aldrig varit att bibliotek ska ägna sig åt e-böcker. Sony har spärrat Adobe digital editions för användning med T1 vilket krånglar till det om man använt det programmet tidigare.

Efter många supportturer och mycket eget testande är nu nästan alla 36 auktoriserade. Ett bra tips är att man avauktoriserar sony reader med

shift + ctrl och går till Edit och väljer Preferences (PC – lite annorlunda för Mac)

Hanna vid datorn

Librarians against drm

Dito – även i butik

Akademibokhandeln & Bokus satsar på e-böcker. Akademibokhandeln är den första svenska fysiska bokhandeln som både erbjuder och marknadsför e-böcker. Varför är det intressant även för bibliotek?

Ett problem när det gäller den svenska e-boksmarknaden är att den startades av två bibliotek: Stockholms stadsbibliotek och Nacka bibliotek som tillsammans med företaget Elib började med utlåning av e-böcker juni 2001. Biblioteken har under de första 10 åren stått för den absolut största delen av inkomster för Elib. Hur erövrar man en marknad man inte brytt sig om under en lång period? Ja, man kan som Norstedts förlag, en del av KF-koncernen som också äger Akademibokhandeln och Bokus, avtala om en karens för biblioteken om 3 månader. Avtalet är med Elib, inte med biblioteken, och det är först  vid en tydlig fråga som biblioteken får reda på avtalsvillkoren. Bättre avtal mellan Elib och biblioteken behövs.

Dito är ett svenskt e-bokskoncept av en modell som redan funnits i t ex USA. De fysiska boklådorna hjälper till med marknadsföring av e-böcker och läs- och surfplattor. Det har varit svårt att känna på läsplattor (av e-bläckstyp som inte fungerar för webbsurfning) i butik och de flesta har fått köpa på nätet utan att ha provat. Plattorna  marknadsförs för läsning och kan köpas med eller utan månadsabonnemang  med webb från Tele2. Även e-böcker kan köpas i butiken, t ex som presentbok.

Dito finns också på webben, som app för IPad och för Androidplattor. När du skapat ett konto är det enkelt att ladda ner och betala för e-böcker. Sökfunktionerna behöver förbättras: hur många sidor med skönlitteratur har du lust att bläddra igenom? Det finns ändå än så länge ett påtagligt begränsat utbud. Det finns helt enkelt inte så många svenska e-böcker, 4196 e-böcker om man söker på Elibs hemsida. Dito har utöver detta även utländska e-böcker, men i liten utsträckning än så länge. På den internationella topplistan ligger (enligt Dito) Notes from a small island av Bill Bryson. Tyvärr finns inget pris och en markering om ”Kommer senare”.

Det är bra även för bibliotek om det finns en fungerande svensk e-boksmarknad.

  • brett utbud
  • vettiga priser
  • enkelt att köpa svenska och även engelska e-böcker
  • marknadsföring och försäljning av läs- och surfplattor till köpvänlig priser

För att skapa ett brett utbud av svenska  e-böcker räcker inte bibliotekens köpkraft till. Det behövs en kommersiell marknad.Dessutom behövs både gemensamma och kompletterande krafter. Stockholms stadsbibliotek tror att en egna utgivningen kan få en ketchupefftekt – det har hittills kommit väldigt få egenproducerade e-böcker, men det kan komma många på en gång så småningom.

Läs mer om Dito

Dumt med appen: det går inte att skaffa ett Dito konto via appen, det måste man göra via webben.

Dito i Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan

Läsplattan med e-bläck som marknadsförs är Sony reader PRS T1 som jag inte provat men tror mycket på.Dessutom finns surfplattorna Samsungs Galaxy 10 samt 8,9 tum och en 7 tums Androidplatta från Dell.

Köp en e-bok i butiken

Dito har en stor reklamkampanj i T-banan