Vad innebär en övergång till Dewey för svenska folk- och skolbibliotek?

Min rapport  En svensk övergång till DDK – vad innebär det för svenska folk- och skolbibliotek? ligger sedan början av december ute på Biblioteksföreningens hemsida. Den var färdig i början av september och sedan har jag haft en ovanligt Dewey-fri höst. Dewey-projektet har ägnat sig åt undervisning och inte åt översättningar som ska granskas av den Sakkunnig-grupp jag sitter med i. Men nu är det dags att börja fundera på hur folk- och skolbibliotek ska gå vidare. BTJ har visserligen sagt att de klassificerar i SAB minst t o m 2013, men finns det ett värde i att vänta så länge som möjligt? Universitets- och högskolebibliotek är i startgroparna och börjar redan 2011.

Det finns skillnader i SAB och DDK som påverkar folk- och skolbibliotek mer än universitetsbibliotek. Med DDK som klassifikationssystem måste vi kunna uttrycka

  • målgruppen barn och ungdomar
  • talböcker enligt Upphovsrättslagens §17
  • språk

på annat sätt. Språket finns i katalogposten, men det är bra om vi enas om hur vi vill uttrycka språket även på de fysiska medierna. Åldersindelning av barnlitteratur är knepigast. I katalogposten skiljs idag bara på om det är för vuxna eller för barn- och ungdomer. Det är en viktig fråga för barnbiblioteken.

En annan fråga är hur vi ska hantera skönlitteratur. DDK skiljer inte på skönlitteratur om litteraturvetenskap. Det är nog praktiskt på ett vetenskapligt bibliotek, men inte på folkbibliotek. Om vi även i fortsättningen ska kunna köpa färdigmärkta böcker behöver vi en standard för hur skönlitteratur ska märkas.

För facklitteratur är det stora problemet inte DDK i sig, utan att våra medier är klassificerade och märkta med  SAB. Att byta klassifikationssystem och hyllmärkningssystem är ett stort arbete. Jag listar olika hyllmärkningsalternativ i min rapport, men jag tror själv mest på ett klartextssystem. Det finns t ex redan i Alby bibliotek i Botkyrka. Det tar tid att skapa ett klartextsystem och jag menar att det är något vi borde göra gemensamt.

Hur ska vi arbeta gemensamt idag? Hittills har Svensk biblioteksförening haft ansvar för  de tre kommittéer som arbetar med bibliografiska frågor: Katalogkommittén, Klassifikationskommittén och Redaktionskommittén för indexering av skönlitteratur. Biblioteksföreningen har tagit beslut om att föra över ansvar för bibliografiska frågor till Kungl. biblioteket som fått ett utökat uppdrag som täcker även folk- och skolbibliotek. Men, jag misstänker att det kan ta tid innan KB kan ta ansvar för  t ex hyllproblematiksfrågor för folk- och skolbibliotek. Hur får vi igång ett arbete under tiden? Det är något för bibliotek och länsbibliotek att fundera på. Dewey ska upp på dagordningen på länsbibliotekariernas möte i februari 2011.

Det finns många andra frågor att fundera på som finns med i rapporten. Läs den eller en snabbversion genom den power-point jag presenterade på Biblioteksföreningens konferens Tillgång och tillgänglighet, Sollentuna 2 december.

Annonser

Dewey X 3

1.) Det har inte blivit några blogginlägg sedan IFLA i Göteborg eftersom jag kämpat med att bli klar med rapporten om Dewey för folk- och skolbibliotek. Nu är den inskickad till Biblioteksföreningen och blir så småningom tillgänglig.

2.) OCLC passade på att hålla Dewey användarmöte på IFLA fredagen 13/8. Där diskuterades bl a en kommande förändring och utökning av islam i samarbete med biblioteket i Alexandria, den nya versionen av webDewey som kommer snart och ny upplaga av DDC (engelsk förskortning). Magdalena Svanberg pratade om vår svenska blandade översättning. Vi får en fullständig DDK (svensk förkortning), men översätter bara det som motsvarar SAB och ser den engelska texten när en kod i DDK inte har fått svensk översättning. Det kan skapa en del problem för sökning via registret, eller snarare registren. Vi kommer att få både ett svenskt kortare register och ett fullständigt engelskt register.

Det finns också en europeisk användargrupp, European DDC user group (EDUG) som samarbetar om förändringar, tex av skolväsendet och om juridiken. I samband med den svenska översättningen har flera behov av ändringar uppkommit. Svensk geografi, skolväsendet, arkeologi, historia, litteratuvetenskap. Sverige har hittills inte varit så utbyggd i DDC, det finns ju inte så mycket litteratur om Sverige i andra länder. Finns det tillräckligt med litteratur är DDC redaktionen positiv till förändringar.

3.) Jag har även varit på Deweykurs en vecka på Stockholms universitetsbibliotek. Rebecca Green från DDC redaktionen höll kurs för Deweyprojektet m fl från KB och jag fick som sakkunnig (betyder i praktiken att jag utan särskild kunskap granskar översättningar) möjlighet att delta. Det jag verkligen lärt mig på kursen är att

Läsa noter och andra anvisningar!!!

Det står oftast exakt hur man ska göra, men det kan vara tufft att hitta anvisningarna. Jag hoppas verkligen att den svenska webbDewey blir enklare. Den har samma version av programmet som den nya webDewey får.

Dewey och hyllorna i biblioteken

Jag har idag varit på en workshop som diskuterade vad som händer i biblioteken när vi gått över till Dewey (DDK). Hur kommer hyllorna att se ut? Universitets- och forskningsbibliotek, 3 folkbibliotek, BTJ och KBs Dewey-projekt deltog. Bodil Gustavsson från Stockholms universitetbibliotek (samt just nu även Örebro universitetsbibliotek) ledde dagen och lyckades få alla att prata och dessutom alldeles lagom långt. Vi hade alla funderingar och bekymmer med hur vi ska kunna få in DDK i biblioteken på ett ”bra” sätt.

Det blev väldigt klart under dagen att det ser olika ut i biblioteken. Många universitetsbibliotek har numerus currens (löpnummer) av olika konstruktion även i de öppna samlingarna . För några bibliotek var det kanske främst ett platsbrist problem och inte ett användarvänlighetsproblem. Det var väldigt intressant att få höra hur de olika biblioteken placerade böcker idag och om hur de funderade över framtiden.

Eva-Lisa Holm Granath från Linköpings ub poängterade problemen med användarvänligheten och att göra det möjligt för användarna att ”browsa” hyllor efter ämne utan alltför mycket arbete med att flytta och märka om. Hur blir det i praktiken att placera böcker med olika ryggetiketter ihop?

Det blev tydligt under dagen att även om många bibliotek tänkt sig  fortsätta att ha en huvudplacering efter SAB där DDK-märkta böcker samplaceras, så fanns det olika sätt att göra detta på: i separata följder fast på samma hylla, i samma följd samt olika tankar om hur följden, dvs hyllplaceringen / hyllsignum skulle se ut. Generellt försöker biblioteken minska antalet hyllplaceringar. Stockholms ub har t ex minskat från 1200 till 400.  En svensk ”grundhyllista” efterfrågades av Librisbiblioteken och en grupp skapades för detta av Bodil Gustavsson. Linnéuniversitets bibliotek har kommit långt i detta arbete.

Folkbibliotek som har bibliografisk service från BTJ har en sådan grundlista, med betydligt fler än 400 hyllplaceringar enligt SAB. Stockholms stadsbibliotek har ännu fler hyllplaceringar, för vuxenlitteraturen mer än 2800. Folkbibliotek verkar generellt ha en större önskan om att besökarna ska kunna hitta själv i ett ämne och inte bara efter det man hittar i katalogen. Men 2800 är nog att ta i – dessutom är det lättare att mappa mot DDK med grundare och mer generella hyllplaceringar. Lättare, men absolut inte lätt om ambitionen är att det ska fungera för användare.

Alla kände ett stort behov av att kunna samsöka DDK och SAB i katalogen och i de publika katalogerna. Librisavdelningen kommer att arbeta med att förbättra ämnessökningen i webbLibris. Arbetet ska vara klart under 2011, dvs inte när KB startar att klassificera i DDK januari 2011. Hur blir det i de egna publika katalogerna? DDK kan driva på utvecklingen mot Libris som lokal katalog.

Om du missade denna intressanta dag så anmäl dig till Biblioteksföreningens konferens ”Dewey på hyllan” 16/2. Då fortsätter diskussionen.