Dito – även i butik

Akademibokhandeln & Bokus satsar på e-böcker. Akademibokhandeln är den första svenska fysiska bokhandeln som både erbjuder och marknadsför e-böcker. Varför är det intressant även för bibliotek?

Ett problem när det gäller den svenska e-boksmarknaden är att den startades av två bibliotek: Stockholms stadsbibliotek och Nacka bibliotek som tillsammans med företaget Elib började med utlåning av e-böcker juni 2001. Biblioteken har under de första 10 åren stått för den absolut största delen av inkomster för Elib. Hur erövrar man en marknad man inte brytt sig om under en lång period? Ja, man kan som Norstedts förlag, en del av KF-koncernen som också äger Akademibokhandeln och Bokus, avtala om en karens för biblioteken om 3 månader. Avtalet är med Elib, inte med biblioteken, och det är först  vid en tydlig fråga som biblioteken får reda på avtalsvillkoren. Bättre avtal mellan Elib och biblioteken behövs.

Dito är ett svenskt e-bokskoncept av en modell som redan funnits i t ex USA. De fysiska boklådorna hjälper till med marknadsföring av e-böcker och läs- och surfplattor. Det har varit svårt att känna på läsplattor (av e-bläckstyp som inte fungerar för webbsurfning) i butik och de flesta har fått köpa på nätet utan att ha provat. Plattorna  marknadsförs för läsning och kan köpas med eller utan månadsabonnemang  med webb från Tele2. Även e-böcker kan köpas i butiken, t ex som presentbok.

Dito finns också på webben, som app för IPad och för Androidplattor. När du skapat ett konto är det enkelt att ladda ner och betala för e-böcker. Sökfunktionerna behöver förbättras: hur många sidor med skönlitteratur har du lust att bläddra igenom? Det finns ändå än så länge ett påtagligt begränsat utbud. Det finns helt enkelt inte så många svenska e-böcker, 4196 e-böcker om man söker på Elibs hemsida. Dito har utöver detta även utländska e-böcker, men i liten utsträckning än så länge. På den internationella topplistan ligger (enligt Dito) Notes from a small island av Bill Bryson. Tyvärr finns inget pris och en markering om ”Kommer senare”.

Det är bra även för bibliotek om det finns en fungerande svensk e-boksmarknad.

  • brett utbud
  • vettiga priser
  • enkelt att köpa svenska och även engelska e-böcker
  • marknadsföring och försäljning av läs- och surfplattor till köpvänlig priser

För att skapa ett brett utbud av svenska  e-böcker räcker inte bibliotekens köpkraft till. Det behövs en kommersiell marknad.Dessutom behövs både gemensamma och kompletterande krafter. Stockholms stadsbibliotek tror att en egna utgivningen kan få en ketchupefftekt – det har hittills kommit väldigt få egenproducerade e-böcker, men det kan komma många på en gång så småningom.

Läs mer om Dito

Dumt med appen: det går inte att skaffa ett Dito konto via appen, det måste man göra via webben.

Dito i Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan

Läsplattan med e-bläck som marknadsförs är Sony reader PRS T1 som jag inte provat men tror mycket på.Dessutom finns surfplattorna Samsungs Galaxy 10 samt 8,9 tum och en 7 tums Androidplatta från Dell.

Köp en e-bok i butiken

Dito har en stor reklamkampanj i T-banan

Annonser

Bluefire reader för Android

Nu finns det två appar att välja på när du vill läsa e-böcker som skyddats med Adobes drm., t ex e-böcker på biblioteket: Aldiko och Bluefire reader.

Det är inte så lätt att göra en beskrivning på hur man ska hämta e-böcker till sin Android surfplatta eller mobil. Det finns olika märken, olika versioner av Android och  när inte ens t ex alla Samsung mobiler fungerar likadant när man ska hämta och spara så är det inte så lätt att ge anvisningar. Jag har provat surfplattor där det går att klicka på lånelänken och direkt kunna välja att öppna i Bluefire (men inte Aldiko) och andra där man som tidigare hålla fingret på länken tills en meny för där man kan spara filen för att sedan kunna öppna i Aldiko eller Bluefire.

Fortsättning följer.

Chalmers e-boksseminarium 20110920

Jag har varit på ett inspirerande seminarium i Chalmerska huset. E-boksdiskussioner i 1700-tals miljö kan rekommenderas. Vi var 55 e-boksintresserade bibliotekarier som diskuterade akademiska e-böcker. Seminarieformen med en föreläsning som följdes av gruppdiskussioner där en grupp diskuterade och transformerades till nya grupper där alla hade i uppdrag att sammanfatta den första gruppens diskussioner fungerade bra. Diskussionerna var i alla fall bra.

Efter att ha hört Monica Tengström och Ulla Elmqvist berätta om pda / dda – patron driven aquisition el. demand driven aquisition på Göteborgs universitetsbibliotek diskuterade vi frågor som Är det skillnad på pda av e-böcker och att köpa på inkköpsförslag? Var går gränsen för bibliotekets samling? Ska vi arbeta långsiktigt med samlingsuppbyggnad? Var gör biblioteket nytta? Alla dessa paket och olika villkor. Samt att bäst villkor får biblioteket vid köp av e-böcker direkt från förlaget.

Lina Waltin & Theodor Tolstoy pratade om marknadsföring av e-böcker på Stockholms universitetsbibliotek. Med Libris som lokal OPAC går det inte längre att importera leverantörens poster för stora paket till den publika katalogen. Istället får man använda sfx-poster med minimal information. Då går biblioteket miste om en viktig del i marknadsföringen. Stockholms ub har därför berikat sfx-posterna. Fler bibliotek borde delta i arbetet. Vi diskuterade marknadsföring. Hur marknadsför man en produkt man själv inte tycker är bra?(Olika plattformar med olika villkor) Fungerar det att sätta upp fotoramar? Hur får man lärare och studenter att använda digitala kursböcker?

Vi avslutade med ett statistikpass. Karin Perols och Tore Torngren berättade arbetet i KBs expertgrupp för biblioteksstatistik. En gemensam enkät för olika bibliotekstyper planeras. Fördelen med standarder och att vi ska använda Counters book report 2.

Karin Byström från Uppsala jämförde statistik från olika leverantörer med legobitar. De borde kunna kombineras och byggas ihop, men klossarna var lite olika. Väldigt få e-bokstjänster använder Counter book report 2 och det gick inte att jämföra. Inte ens samma e-bokstjänst gick att jämföra eftersom innehållet, dvs e-böckerna var olika år från år. Karin visade snygga grafer med all statistik som var rätt värdelös.

Mats Almkvist från Umeå hade studerat kurslitteratur i tryckt och digital form. Det var inte helt enkelt. Resultatet tydde på att studenter och forskare helst ville ha tryckta kursböcker, men tog e-böcker om det var ont om tryckta.

Vi bibliotekarier behöver diskutera e-böcker. Det finns många gemensamma frågor och problem som går att lösa gemensamt.

Turning the page: the future of eBooks – rapport om e-böcker

PWC, PricewatewaterhouseCoopers, har gjort en omfattande rapport om e-böcker där även läsning på läsplattor och pekplattor tas upp. Rapporten kom ut i början av januari 2011, med intervjuer med ett 40-tal experter samt en enkätundersökning till 1000 personer i vardera Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och USA, gjordes under maj 2010. Det kan förklara det något bristande intresse för iPad som användarna visar. Bortsett från problemet med att omvärlden förändras samtidigt som man försöker beskriva den, är rapporten mycket läsvärd.

Det går att läsa Turning the page: the future of eBooks både som en introduktion till ett nytt ämne och som en bra sammanfattning (om än något utförlig)  av olika faktorer som påverkar e-bokens framtid. Jag känner igen väldigt mycket från olika informationskällor, men här är det samlat. Det mest intressanta tycker jag är att man inte bara pratar om situationen i USA utan tar med Europeiska länder, framför allt Nederländerna, Tyskland och Storbritannien.

Rapporten är skriven för målgruppen förlag, internetbokhandel, läsplattetillverkare m fl. Bibliotek nämns som hastigast. Den är ändå intressant för bibliotekarier. Rapporten kommer fram till att kritiska faktorer är:

  • Utbud
  • Pris
  • Enkelt att köpa (låna)
  • Bra läsplattor och pekplattor (surfplattor) – som är billiga
  • Att förlag mfl väljer att satsa på e-böcker

Till prisfrågan tas även beskattning upp. I de flesta länder skiljer sig skattesats för fysiska böcker och e-böcker åt. (Svenska e-böcker har 25% moms). Rapporten rekommenderar att EU tar tag i detta.

Jag tycker att det är intressant att krångliga drm utdöms eftersom användarna inte klarar av dem och dessutom den största potentiella användargruppen är kvinnor +40 år vilket inte är den typiska gruppen fildelare. Det är helt enkelt dumt att använda hårda drm-skydd som Adobes drm istället för en vattenmärkning.

Om inte marknaden för e-böcker förändras så det blir lätt att köpa e-böcker, tror dock rapporten att: ”…consumers will not care about quality if they cannot obtain an eBook through legal distribution channels, or if they cannot obtain it at an acceptable price.” (s. 29)

När får Sverige ett stort utbud av e-böcker på svenska att välja mellan? Det många nya böcker och Norstedts har satsat på att ge ut en del äldre litteratur, men Elib erbjuder fortfarande bara 3158 titlar till försäljning och 2509 titlar för utlån på biblioteken.

Jämförande tabell mobil, läsplatta, pekplatta och PC

Aldiko Premium – läs bibliotekets e-böcker via din Android

Du kan läsa bibliotekets e-böcker med Adobes drm-skydd även i din Android mobil eller platta – om du har operativsystem 2.1 eller högre. Gör så här:.

  • Hämta appen Aldiko premium till din mobil eller platta. Den kostar runt 20 kr.
  • Gå in i Aldiko Premium. Gå till My catalogs. Klicka på +-tecknet och lägg till adressen till ditt biblioteks webbsida hos Elib. Du hittar ditt bibliotek på http://www.elib.se/bibliotek/  Du kan nu gå till den sidan i Aldiko Premium och låna en e-bok.
  • När du hämtar e-boken får du uppmaning om att lägga in ditt Adobe id. Om du inte redan har ett id kan du skaffa från  https://www.adobe.com/cfusion/membership/index.cfm?.
  • Därefter hämtas boken och du kan börja läsa

Nästan lika lätt som att använda Bluefire i iPhone och iPad? Tja, det är nog att jag inte är lika van med Android plattor samt att det finns annat att göra runt jul (ha det trevligt med min iPad t ex). Elib la redan 22/12 ut på sin blogg att det var möjligt att låna via Aldiko Premium om man kopplar sin Android till Adobe Digital Editions i datorn. Jag har haft problem med att verifiera detta och dessutom tyckte jag att det borde vara möjligt att göra allt ifrån sin mobil eller platta. Det går, men det finns hinder på vägen. Kollegers HTC Desire telefoner kunde inte hitta Aldiko Premium i Market via vårt trådlösa nät, men den dök upp för köp när de kopplade bort den trådlösa nätuppkopplingen och använde 3G istället. Jag har en skum känsla av att även andra problem kan dyka upp. Hör gärna av om ni hittar intressanta fel.

Hur är det att läsa i Aldiko Premium? Det får tiden visa ut. Jag behöver också leta efter intressanta böcker som jag vill läsa. Det är i princip möjligt att dela med sig till bl a Twitter, men jag fick felmeddelande ”cannot get your location”. Fler läsappar bör möjliggöra att delning.

E-bok i appen Aldiko Premium

Att lägga in Adobe id

Releaseparty på biblioteket

Bibliotek och förlag närmar sig varandra. Bibliotekens bokbazaar är ett exempel, releasefest för faktabilderboken Blött, salt och sött från Alvina förlag på Sture bibliotek ett annat. Alvina förlag har tidigare haft en utställning på biblioteket och det kändes naturligt att fortsätta att samarbeta. Sture bibliotek arbetar aktivt med utställningar och program.

Alvina förlag har gett ut flera bilderböcker och jag passade på att fråga förläggaren Kristina Hoas om hon funderat på att ge ut bilderböcker i e-boksformat, iPad är snart att köpa i svenska butiker och det börjar komma andra tablets. Kristina berättade att hon har erfarenhet från tidig e-boksutgivning när hon arbetade på Wahlström & Widstrand och har funderat. En digital bilderbok måste anpassas till att kunna visas sida för sida utan att utnyttja hela uppslag. Det finns dock ännu inga konkreta planer.

Förläggaren Kristina Hoas visar ny faktabilderbok

Bild på bibliotekarie

Bibliotekarie Ann-Charlotte Jansson dukar upp

Att läsa klassiker

Aldrig har det varit så enkelt att få tag på klassiker. Några klick i datorn eller mobilen och så laddar man ner all världens klassiker, som ju ofta har fördelen att upphovsrätten försvunnit. De flesta digitala klassiker kommer från Gutenbergprojektet Där finns även titlar som fortfarande har upphovsrätt i Sverige: ”Not copyrighted in the United States. If you live elsewhere check the laws of your country before downloading this ebook.” Det står t ex på en bok av Hasse Zetterström som dog 1946, dvs inte är ”riktigt död” än – ur upphovsrättslig synpunkt. Det finns många valmöjligheter för olika filtyper. Snabbare och enklare är att hämta filerna från Feedbooks. Det finns andra tjänster också, som Manybooks, men jag tycker att Feedbooks är enkel och bra.

Jag började läsa klassiker när jag behövde fylla mina läsplattor med e-böcker och när jag testat olika e-läsare i min iPhone. Det är enklare och billigare att testa med klassiker.

Vad är egentligen en klassiker? För mig är det inte en modern klassiker, utan en bok som många generationer har läst. Finns det ett egenvärde i att läsa klassiker? Ja, de beskriver sin samtid och jag tror att det är nyttigt för moderna människor att känna till äldre tider. T ex att ta del av sysslolösheten och den krassa ekonomiska och sociala verkligheten i Jane Austens böcker. Jag har läst om flera av hennes böcker och läst Mansfield park för första gången. – Jag har varit för lat för att leta upp den och den har aldrig tidigare funnits i min väg.

Förra sommaren läste jag Tolstojs Krig och fred (i fysisk upplaga). Jag hade länge tänkt läsa om den, men blev ändå förvånad över hur modern jag upplevde den. Jag läste den på svenska och digitala böcker på svenska är det ont om. Det är då mest svenska författare man hittar.

Jag har läst
The man who was Thursday av CG Chesterton (Läs den!)
Tarzan, of the Apes (skapligt bra) samt The return of Tarzan (sämre, men ok som rekreationsläsning) av Edgar Rice Burroughs (Han dog 1950, så han är inte heller riktigt död)
The jungle book av Rudyard Kipling
mm

Jag misstänker att andra läsplatteanvändare också läst klassiker, när de ändå finns i läsplattan, men för er som inte läst en klassiker på länge, så är sommaren en utmärkt tid för läsning.