Trött efter DIKs kongress

Att sitta inne när solen för ovanlighetens skull visade sig igår var inte så kul. Annars tycker jag det varit intressant och lärorikt att vara med på DIKs kongress för första gången. Att jag är trött beror inte bara på kongressen utan också på grannar som spelar hög musik kvart i 5 på morgonen.

Vad har så kongressen kommit fram till?
1) Det största frågan var upplösningen av delföreningarna, t ex Bibliotekarieförbundet. Till slut vann styrelsens förslag den kvalificerade majoritet som krävdes för en stadgeändring, med exakt de 54 röster som behövdes. Då hade tillägg om en övergångssperiod på 6 månader och att tillvarata delföreningarnas kompetens i professionfrågorna gjorts. En utvärdering ska göras till nästa kongress om tre år.

Är det här bra eller dåligt? Jag har till min förvåning hört att delföreningsstrukturen inte fungerat bra och att den hindrat styrelsens arbete. Vi var flera som hade svårt att förstå varför det inte gått att reformera nuvarande organisation. Samtidigt blir det en tydligare fackförening utåt som dessutom kan agera snabbare.

Det här innebär att alla 81 ledamöter vid nästa kongress kommer att utses via direktval. Vid årets kongress var det 39 stycken som blev valda av 2500 medlemmar. Styrelsen har även lovat att ge mer stöd till dessa så att de är bättre förberedda. Utan stöd från sin delförening kan det vara svårt att förstå alla frågor.

Men, DIK student och Logopedförbundet blir kvar i sin nuvarande form. Hur blir det med olika modeller?

Övriga frågor:
2) Johanna Hanssons och Helena Kettners motion om bättre stöd för chefer gick igenom.

3) DIK student fick äntligen stöd för praktik i utbildningen, men bara som valbar kurs.
4) DIK student fick även stöd för ett humanistiskt referensnätverk.
5) DIK student fick styrelsen att lova kontinuerliga uppföljningar av examinerade studenter.

6) Ny plattform för DIKs verksamhet 2010-2012 antogs. Jag tycker att mycket är bra i plattformen, t ex strävan efter rörlighet på arbetsmarknaden.

Dessutom höjdes medlemsavgiftern 22 kronor till 242 kronor.

Kongressen testade sloganen ”Vi som vet lite mer” – jag hoppas och tror att den hålls internt.

Bibliotekarier och professionen

Nästa lördag 21/11 börjar DIKs kongress. Anna-Stina Axelsson skriver i Bibliobuster att det är få som engagerar sig fackligt. Det är också få som funderar på vad som kan hända på en kongress. Eftersom det är den första kongress jag deltar i vet jag inte vad jag kan förvänta mig, men jag funderar på det. Anna-Stina listar i sin blogg de 7 frågor förbundstyrelsen föreslår som mål för de nästa 3 åren. Jag vill ta upp den första:

1. Fokus på professionsfrågor
DIK:s förbundsstyrelse ska under den kommande mandatperioden:
Med kunskapspolitik som grund driva professionsfrågor som är angelägna både för arbetstagare och för andra intressenter i omvärlden.

Professionfrågorna var det som gjorde att jag började engagera mig fackligt. Jag tror också att professionsfrågorna gör att bibliotekarier väljer DIK som fackförbund. Vad finns det för frågor som är angelägna? Bibliotekariers arbete har förändrats under de år jag arbetat på Stockholms stadsbibliotek. Jag tänker inte då på den digitala utvecklingen även om datorernas intåg bl a ändrat vår omvärldsbevakning, sätt att sköta den på samt det oändliga behovet av egen kompetensutveckling. Jag tänker på tid. Det fanns så mycket tid när jag började på Stockholms stadsbibliotek 1980. Tid finns när arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden, när det är möjligt att utveckla sina arbetsuppgifter för att nå bibliotekets mål. När det finns tid till annat än att hålla biblioteket öppet och medierna i schack om än inte i ordning. Det går att effektivisera arbetet och göra omprioritering i arbetsuppgifterna men det behövs t ex ny tid för omvärldsbevakning av medier om man lägger ut stora delar av medieinköpen genom profilinköp. Detta har tidigare kunnat göras i urvalsprocessen.

Att DIK (och Biblioteksföreningen) fortsätter att arbeta med samhällets syn på bibliotek och att synliggöra dem är mycket viktgt. Det är kanske omöjligt att omvända Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm, som i DN säger ”Nästa år får vi prioritera filialstrukturens utbyggnad, sedan får vi i lugn och ro diskutera behoven när det gäller biblioteksytor.” angående det stoppade utbyggnaden av nytt Stadsibliotek. Men det är viktigt att någon försöker. Jag har tidigare skrivit om brist på utbyggnad.

För att förbättra möjligheten att arbeta med de professionella frågorna föreslår Förbundsstyrelsen att delföreningarna, som Bibliotekarieföreningen, ska avskaffas och att alla frågor ska ligga centralt hos DIK. Genom att utse arbetsgrupper för att utreda olika frågor ska engagement och professionskunnande hos medlemmarna ivaratas. Den blivande ordföranden Karin Linder förklarar förändringen i en intervju på DIKs webb.

Det är nog en ovanligt händelserik kongress jag gör mitt första deltagande i. Jag tar gärna emot synpunkter från andra DIK-medlemmar.

Anna-Stina Axelsson, Regionbibliotek Stockholm, är nominerad till ny ledamot av DIKs förbundsstyrelse. Jag kommer att stödja henne.

Mer om DIKs kongress 2009

DIK-kongress i november

Jag kom hem trött igår efter två dagar på användarmöte för Bookit och möttes av mailbesked om att jag blivit vald som kongressombud till höstens DIK-kongress 21-22/11. Jag kommer alltså att vara en av dem som ”..väljer förbundsstyrelse och tar ställning i strategiskt viktiga frågor för förbundets framtid.” Som ombud är det medlemmarnas frågor jag ska ta upp. Hur ska DIKs framtid se ut?

Bibliotekarieyrket är i förändring och det finns många viktiga frågor. Tur att jag har gott om tid att fundera och att få in synpunkter från bibliotekarier. Just nu har jag huvudet fullt av tankar om Dewey – tenta och avslutning i Borås på måndag – och på taggar i bibliotekskataloger. Jag ska prata om taggar i Stockholms stadsbiblioteks katalog på en förkonferens till IFLA. (Alla som har egna tankar om taggar/etiketter/nyckelord får väldigt gärna kontakta mig.)