Dewey och hyllorna i biblioteken

Jag har idag varit på en workshop som diskuterade vad som händer i biblioteken när vi gått över till Dewey (DDK). Hur kommer hyllorna att se ut? Universitets- och forskningsbibliotek, 3 folkbibliotek, BTJ och KBs Dewey-projekt deltog. Bodil Gustavsson från Stockholms universitetbibliotek (samt just nu även Örebro universitetsbibliotek) ledde dagen och lyckades få alla att prata och dessutom alldeles lagom långt. Vi hade alla funderingar och bekymmer med hur vi ska kunna få in DDK i biblioteken på ett ”bra” sätt.

Det blev väldigt klart under dagen att det ser olika ut i biblioteken. Många universitetsbibliotek har numerus currens (löpnummer) av olika konstruktion även i de öppna samlingarna . För några bibliotek var det kanske främst ett platsbrist problem och inte ett användarvänlighetsproblem. Det var väldigt intressant att få höra hur de olika biblioteken placerade böcker idag och om hur de funderade över framtiden.

Eva-Lisa Holm Granath från Linköpings ub poängterade problemen med användarvänligheten och att göra det möjligt för användarna att ”browsa” hyllor efter ämne utan alltför mycket arbete med att flytta och märka om. Hur blir det i praktiken att placera böcker med olika ryggetiketter ihop?

Det blev tydligt under dagen att även om många bibliotek tänkt sig  fortsätta att ha en huvudplacering efter SAB där DDK-märkta böcker samplaceras, så fanns det olika sätt att göra detta på: i separata följder fast på samma hylla, i samma följd samt olika tankar om hur följden, dvs hyllplaceringen / hyllsignum skulle se ut. Generellt försöker biblioteken minska antalet hyllplaceringar. Stockholms ub har t ex minskat från 1200 till 400.  En svensk ”grundhyllista” efterfrågades av Librisbiblioteken och en grupp skapades för detta av Bodil Gustavsson. Linnéuniversitets bibliotek har kommit långt i detta arbete.

Folkbibliotek som har bibliografisk service från BTJ har en sådan grundlista, med betydligt fler än 400 hyllplaceringar enligt SAB. Stockholms stadsbibliotek har ännu fler hyllplaceringar, för vuxenlitteraturen mer än 2800. Folkbibliotek verkar generellt ha en större önskan om att besökarna ska kunna hitta själv i ett ämne och inte bara efter det man hittar i katalogen. Men 2800 är nog att ta i – dessutom är det lättare att mappa mot DDK med grundare och mer generella hyllplaceringar. Lättare, men absolut inte lätt om ambitionen är att det ska fungera för användare.

Alla kände ett stort behov av att kunna samsöka DDK och SAB i katalogen och i de publika katalogerna. Librisavdelningen kommer att arbeta med att förbättra ämnessökningen i webbLibris. Arbetet ska vara klart under 2011, dvs inte när KB startar att klassificera i DDK januari 2011. Hur blir det i de egna publika katalogerna? DDK kan driva på utvecklingen mot Libris som lokal katalog.

Om du missade denna intressanta dag så anmäl dig till Biblioteksföreningens konferens ”Dewey på hyllan” 16/2. Då fortsätter diskussionen.

Annonser

Dewey i DN

2011 ska nationalbibliografiska avdelningen på Kungl. bibl. gå över till klassifikations systememet DDC – Dewey. Andra får följa efter. Det kräver mycket arbete, bl a med översättning av stora delar av klassifikationssystemet. Se KBs sida om Dewey.

Nu har den kommande förändringen nåttsidor i DN – Siffrorna tar över i bibliotekskhyllorna. 3 sidor om bibliotekens hylluppställning!

Läsarkommentarerna är intressanta – ”Kurt” säger: ”Jag har erfarenhet av båda systemen, och Dewey systemet är suveränt mycket bättre. Om de dessutom märker varje bok med både klassifikation och de första bokstäverna i författarens efternamn, så är det också mycket lättare att finna boken i hyllan.” Andra läsare är skeptiska till förändring, kostnad eller till att klassifikation alls behövs, när det finns kategorier.

I artikeln nämns också Sture bibliotek, Stockholms stadsbiblioteks nyaste bibliotek. Det är ett litet bibliotek i Tunellbaneplanet vid Stureplan som har cirka 2900 böcker och andra medier, varav en stor del är utlånad. Då är det lätt att hitta oavsett vilket hyllplaceringssystem man än använder.

DN intervjuar även bl a Gunnar Sahlin och Kristina Lugn om deras hyllplacering av böcker hemma . Jag börjar fundera på min egen metod hemma. Den började nog med ämnesvis samling av facklitteratur och pocketskön i författarordning (i dubbla rader). Därefter har det blivit allt mer av desperata försök att få in fler böcker. Det börjar bli dags för en rejäl utgallring alternativt större hem.