Dags att läsa Strindberg? – ladda hem e-böckerna

Mitt läsprojekt för sommaren har varit August Strindberg. Jag har inte satt upp ett mål om att läsa allt, men att börja läsa. Litteraturbanken digitaliserar Nationalupplagan av Strindberg och det går att hämta e-böcker i epub-format

Jag började med Röda rummet och upptäckte till min förvåning att den inte fungerade så bra i mobilen. Jag har läst tjocka böcker i min iPhone, så det var inte längden, men snarare att boken består av splittrade scener. Jag kände helt enkelt behov av att ha stöd av en större sida, t ex en läsplatta eller en iPad. Jag har läst Strindberg i alla de tre plattorna och även som tryckt bok. En läsplatta eller en tryckt bok har klara fördelar i sommarljuset om man som jag gillar att sitta ute i skuggan och läsa.

Behöver man läsa Strindberg bara för att det är 100 år sedan han dog? Jag har hunnit leva rätt länge utan Strindberg vilket faktiskt förvånar mig nu när jag satt igång. Strindberg skriver modernt, elakt och roligt. Inte minst om Stockholms skärgård och skärgårdsborna.

Lättsammast är Hemsöborna och även om man inte läst den så kan väldigt många den första meningen: ”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.” Det är påfallande hur ofta Strindberg tydligt talar om när berättelsen utspelar sig redan i första meningen:

  • Det var i fjol en majmorgon i Paris. (Bland franska bönder)
  • En skötöka låg en majafton för bidevind ute på Gåsstensfjär-
    den.
    (I havsbandet)
  • Det var en afton i början av maj. (Röda rummet)
  • Augustimånen stod över Västra Storgatan i Trosa en afton på
    50-talet när de fördröjda bondkärrorna skramlade ut ur port-
    gången från handelsmannens gård där de haft kvarter. (Den romantiska klockaren på Rånö – i samlingen Skärkarlsliv.)

Läs om August Strindberg hos Litteraturbanken.
Tyvärr finns Hemsöborna ännu inte hos Litteraturbanken.

Ett problem med Litteraturbankens e-böcker är att de utgår från Nationalutgåvan med Strindbergs samlade verk. Titeln blir då alldeles för lång för en iPhone och det blir svårt att hitta rätt titel.

E-böckerna går också att låna från Stockholms stadsbibliotek som har lagt ut mängder av intressant information om Strindberg. Du kan också testa dina Strindbergkunskaper i ett quiz.

.

Annonser

Sony reader PRS-T1 x 36

Vad gör man med 36 läsplattor om man är projektledare för kompetensutvecklingsprojekt Mediesprånget när det inte går att lägga in ett Adobe id? De e-böcker som folkbiblioteken lånar ut skyddas genom Adobe drm (digital rights management) och utan ett Adobe id går det inte att ladda ner e-böckerna. Det är bara att bita ihop och söka information. Det gjorde Hanna Westöö-Olsson.

Enligt all förhandsinformation ska T1 klara ePub- och pdf-filer med drm. Först nu när läsplattan kommit till Sverige börjar fler än vi på Stockholms stadsbibliotek fundera på hur man ska kunna auktorisera läsplattan med ett Adobe id. Problemet är att den fungerar lite annorlunda än de två tidigare modellerna PRS-600 och PRS-650. Man måste registrera sig hos Sony store för att kunna lägga in ett Adobe id – och det finns ingen butik för Sverige. Med tester och support från både Adobe och Sony fungerade det till slut.

Gör så här:
Starta läsplatta.
Följ instruktionerna.
Koppla läsplattan till en dator.
Hämta programmet Sony reader.
Du får en inloggningsruta när programmet startar.
Registrera dig. Välj USA eller Canada som land. Tänk på att den e-post du använder blir ditt Adobe id.
Du får sedan möjlighet att auktorisera läsplattan.
Klart

Om du använder ett trådlöst nätverk behöver du inte koppla T1 till fler datorer. Det är bara att sätta igång att låna e-böcker på biblioteket eller köpa eller ladda ner fria e-böcker. Om du vill ladda ner via dator behövs programmet Sony reader – Adobe digital editions fungerar än så länge inte med T1.

Tyvärr är proceduren krångligare om den ska göras 36 gånger. Adobes drm är skapat för att säkerställa författares upphovsrätt genom att göra det rejält krångligt. Tanken har aldrig varit att bibliotek ska ägna sig åt e-böcker. Sony har spärrat Adobe digital editions för användning med T1 vilket krånglar till det om man använt det programmet tidigare.

Efter många supportturer och mycket eget testande är nu nästan alla 36 auktoriserade. Ett bra tips är att man avauktoriserar sony reader med

shift + ctrl och går till Edit och väljer Preferences (PC – lite annorlunda för Mac)

Hanna vid datorn

Librarians against drm

Sonettkväll på Stadsbiblioteket

Det våras för sonetten. Det kan enligt Eva Ström bero på att det är skönt i vår formlösa tid med oöverskådliga informationsmängder med en fast 14 raders form – sonetten är överblickbar. Den är också praktisk eftersom den ryms på en sida.

Jag har varit på Sonettkväll på Stadsbiblioteket och jag var inte ensam. Många hade lockats av att få höra om Malte Perssons Underjorden, Eva Ströms översättningar av Shakespeares sonetter och Magnus William-Olssons Ingersonetterna.  Christer Manfred höll i diskussionen.

Malte P menade att bunden vers är en underutnyttjad form för poesi i Sverige under de sista 50 åren, och därför tacksamt oanvänd att utnyttja. Magnus W-O pekade på att modernismen främst undersökt poesins gränser – var upphör en text att bli poesi? Ett skäl till detta var de tidigare kraven på slutrim. Det svenska språket fungerar bättre för poesi med alliteration och inrim – slutrimmen blir lätt nödrim. De riktigt stora svenska poeterna kom därför med modernismen.

Mer sagt under kvällen om sonetter:

  • Sonetter passar i arbetsminnet
  • Beskriver ögonblicket
  • Sonetten är ett uttryck för vår tids formmedvetenhet och intresse för design
  • En risk med sonetten är att den blir monoton – det behövs dissonanser
  • Det är lätt att skriva en sonett – men svårt att få den att bli bra
  • Den begränsade formen tvingar en att skriva sånt man annars inte skulle ha skrivit

Läs fler sonetter! Jag hittade olästa Sonetter av Lars Gustafsson i bokhyllan hemma. Nu är sidorna uppsprättade.

Magnus William-Olssons Ingersonetter finns som podpoesi inlästa av författaren.

Välbesökt evenemang

Eva Ström har fått blommor av Alice

Världspoesidagen

Idag firas Världspoesidagen. På Stadsbiblioteket deltog jag i Lunchpoesi – med uppläsning av tre debutanter. På kvällen hölls ett program med svenska haikudikter.

Akustiken i Stadsbibliotekets rotunda är besvärlig, men med mikrofoner och en publik som kan sitta nära så fungerar det. Roligt att höra unga poeter läsa sina egna dikter. Feministen i mig tyckte förstås att det var synd att inte åtminstone en kvinna var med.

Stockholms stadsbibliotek håller dessutom just nu på med att ändra den tekniska grunden för diktdatabasen Dikter.biblioteket.se. Jag ser verkligen fram emot att kunna lägga till ett administrativt gränssnitt och  ändra layout. Exakt vad som kommer att hända med diktdatabasen framöver är dock ännu oklart. Det behövs koppling till fler dikter i fulltext.

Alla DN-läsare kan glädja sig åt Anna Hallbergs Snälla poesiskolan. Jag har inspirerats till mer poesiläsning och även köp av bl a Inger Christensens samlade dikter.  Tyvärr är Snälla poesiskolan inte lätt att hitta på DN.se. Som vanligt är en Google sökning bättre

Johan Holmlund

Emil Boss

Khashayar Naderehvandi

Digitala biblioteket – ny blogg

Jag arbetar på Virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek. Vi har idag startad en ny blogg för att berätta om all spännande saker vi håller på med: mobilwebb, ny webb för datorer (desktop webb), e-medier, agila arbetsmetoder mm: Digitala biblioteket. Jag har skrivit ett inlägg om e-böcker med tanke på att det är en internationell E-book week. Jag kommer att skriva om e-medier både på Digitala biblioteket och här och ibland blir det kanske lite dubblerat.

Kulturchefen – läst av två bibliotekarier

Jag hittade Kulturchefen av Christer Hermansson bland Elibs nya böcker och lånade den till en Nuut3. Jag misstänker att huvudpersonen Oliver C. Johansson, kulturchefen själv, inte skulle gillat detta. Frågan är förstås också om han skulle gillat boken om honom själv? En bok ja, men just denna?

Jag har diskuterat boken med Patrik Schylström, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Stockholm. Han var ansvarig för programmet när Christer Hermansson nyligen besökte Stockholms stadsbibliotek. Jag var tyvärr själv förhindrad att närvara.

Vi tycker båda att Ich bin ein bibliothekar är en bättre bok än Kulturchefen. Patrik ger den förra betyg 5 och Kulturchefen 3-4. Det är ändå en intressant bok som ger många tankar i helt olika banor:

1) Fascist- /nazistspåret. Vi har följt Oliver C från en undfallande och godtrogen bibliotekarie i Ich bin ein bibliothekar till monstret som utvecklas i Kulturchefen och påminns om hur makten korrumperar. Det är obehagligt när obegåvade människor i kraft av sin ställning får en maktposition de inte bottnar i och därför utnyttjar den för att framhäva sig själv. ”Jag vill hellre bli beundrad än förstådd”. Han tvekar inte att förfalska utlånsstatistik och skicka ut pressmeddelande om ökande lån för att få ”Oliver C. Johansson-effekten”. Han känner sig ofelbar.

2) Utvecklingsromanen – fast tvärtom. Oliver C blir allt mer märklig och olämplig som chef under romanens gång. Förändringen är störst om man ser utvecklingen i båda böckerna.

3) Chefsrollen. Oliver C. har ingen empati för andra människor och känner sällan något behov av andra människor. Hans chefsegenskaper är bedrövliga från början och blir allt sämre. ”Gå nu, sa jag. förstår du inte svenska? Ska jag skicka dig till Språkcaféet? Behöver du språkträning eller hör du bara dåligt?”

Han är bra på floskler. Många känns typiska för vår tid: proaktiv, flexibilitet, kunder, internutbildning i retorik. Obehagligt mycket av det Oliver C. säger känner vi igen från vår egen organisation – men sammanhangen är olika. Låt oss hoppas att det finns mer substans bakom orden i verkligheten än det gör i kulturchefens uttalanden.

4) Becket-känslan. Människorna pratar förbi varandra och lyssnar inte. Människorna är stressade, hysteriska och paranoida. Det är verkligen inte så enkelt som att det enbart är Oliver C. som har konstiga idéer. Barnsköterskan som jämför barn med bowlingklot avstår jag gärna från att träffa i verkligheten.

5) Konsten och livet. Hur ser egentligen Oliver C’s kulturbild ut? Han lyssnar på opera, är mycket beläst och citerar lyrik mm i alla möjliga sammanhang, men förstår han sig på konst? Hans lösning på museets behov av pengar till renovering är att sälja några konstverk.

Hur är hans bibliotekssyn? ”… Vilka urvalsprinciper gäller egentligen? Är det bibliotekariens bibliotek eller medborgarnas? Hur ska bibliotekarien fortbilda människor om den livsavgörande litteraturen? Bibliotekarien är alltings mått… Bibliotekarien ska vara medveten om och värna sin makt.” Oliver C. är elitistisk och hans medievanor är långt ifrån de flesta användares.

6) Metaromanen. Det börjar bli alltmer vanligt med metaromaner. Om Ich bin ein bibliothekar skrivits idag skulle det inte vara osannolikt att Oliver C. kallats Christer Hermansson, fast självklart inte varit den verkliga Christer Hermansson, Biblioteks-, musei- och kulturchef i Strängnäs.

Kulturchefen av Christer Hermansson

Sture bibliotek 1 år

Förra veckan firade Sture bibliotek 1-års jubileum. Jag skrev om Sture när det var nyöppnat. Det är ett intressant och annorlunda bibliotek i tunnelbaneplanet vid Östermalms station – hur har det fungerat detta första år? Jag intervjuade Lisbet Lindvall som varit med från starten.

35 000 utlån har gjorts,  men bara strax under 30 000 återlämningar. Stockholmare rör sig mellan biblioteken och varje dag kommer böcker och andra medier från framför allt Stadsbiblioteket, Asplundhuset, Medborgarplatsen och Östermalm och varje dag skickas till framför allt samma bibliotek i Stockholms innerstad.

Cirka 300 personer besöker biblioteket varje dag, men nu på våren/sommaren besöker få biblioteket på helgerna. Låntagarna trivs med att kunna hitta själva i biblioteket och med att mediebeståndet är aktuellt. Många vill ha ny litteratur som är omtalad. Två grupper utmärker sig: yngre män och pensionärer. Det är däremot få barn som kommer.

Sture har många utställningar, just nu av Rebecka Lagercrantz, programverksamhet, ikväll med Jonas Moström som berättar om sin bok Mirakelmannen och även läsecirklar / bokdiskussioner. Se programmen. Alla de 6 som arbetar på Sture är engangerade i verksamheten. Att biblioteket fungerar bra beror mycket på personalens engagemang och att alla trivs med arbetet och med varandra.

Lisbet i arbetsrummet

Det är viktigt att hålla ordning i det minimala arbetsrummet. Härifrån har man också hålla uppsikt över delar av biblioteket.

Ljuddusch

Ljuddusch

Skulptur av Rebecka Lagercrantz

Skulptur av Rebecka Lagercrantz