Dikter.biblioteket.se

På Världspoesidagen 21/3 lanserade Stockholms stadsbibliotek äntligen diktdatabasen dikter.biblioteket.se Den har funnits sökbar på webben sedan Bok o bibliotek 2008, men har under hösten utökats med drygt 20 000 dikter som lagts in genom ett Accessprojekt. Det finns därmed cirka 52 000 hänvisningar till dikter. Dikterna  är sökbara via Google och jag hoppas att många som letar efter en dikt hittar dit. Det går att söka på:

Författare, diktsamling, dikttitel, 1:a raden, andra rader, ämnesord (obs! alla dikter har inte ämnesord) och översättare.

Ett problem är föstås att väldigt få av dikterna kan läsas i sin helhet. Det är främst dikter av Bellman och Runeberg som genom Projekt Runeberg finns att läsa i sin helhet. Det vore roligt att kunna ge länkar till alla dikter som inte längre är upphovsrättskyddade och att få till stånd avtal med upphovsrättsinnehavare så att aven nyare lyrik skulle kunna läsas direkt. Varför skulle man inte kunna betala för att snabbt få tillgång till en dikt när man behöver den?

Diktdatabasen behöver utvecklas. Den ska självklart utökas med fler dikter, men det behövs även teknisk utveckling som bl a gör det möjligt för fler bibliotek att delta. Om Dikter.biblioteket.se ska bli riktigt bra behöver vi samarbeta.

Annonser

Semantiska webben

Lite mer om Dewey. På konferensen Dewey – Let’s do it pratade flera talare (inklusive jag själv) om den semantiska webben. Nu finns presentationer från alla talare upplagda. Martin Malmsten från Libris pratade om ”Klassifikation och ämnesord på semantiska webben”. Enkelt uttryckt är den semantiska webben en webb där datorn kunnat tolka relationer mellan t ex olika personer och därmed kan ge bättre och tydligare information. Martin tog exempel från Wikipedia. Som mänsklig läsare kan vi tolka en text om Strindberg. En dator måste istället för meningar i fritext få Strindberg kopplat till relationen ”författare” för att kunna visa upp detta för användaren.

Det påstås i undersökningar att få användare söker på ämnesord i våra publika kataloger. Är det för att det är krångligt? För att man får träffar som inte motsvarar det behov som finns? För att ämnesorden som valts inte är ord som vanliga människor använder? Gör internetbokhandeln det lika bra? De ämnesord och den klassifikation vi bibliotekarier länge arbetat med har kanske mest varit till hjälp för bibliotekarier att hjälpa användaren, men det går att göra betydligt mer användarvänliga gränssnitt. Samt att lägga in både mer vanliga sökbegrepp och singularisformer.

Med internationella system som LCSH (Library of Congress Subject Headings) och Dewey kan vi också gå vidare än våra svenska kataloger. Ämnesorden i våra Svenska ämnesord är kopplade till LCSH engelska term och till SAB klassifikation. I LCSH poster är förstås kopplingen till Dewey istället. Om all denna strukturerade information finns  tillgänglig för datorer på ett sätt en dator förstår det går det att utnyttja informationen på nya sätt. Det har Libris och Martin arbetat med. Titta gärna på Mödrarexemplet och på samma exempel som rdf/xml. Den semantiska webben är ett sätt att kunna ge mer och bättre information till användarna. Det är riktigt roligt att vara bibliotekare och katalogintresserad just nu.

Let’s Dewit

Imorgon är det dags för konferensen ”Dewey – let’s do it!” och jag har skäl att fundera på klassifikation och varför jag tycker att Stockholms stadsbibliotek ska byta från SAB till Dewey. Dewey är lika  västorienterad som SAB, i alla när man ser på hur koderna fördelats, och absolut inte lättare att förstå för vanliga människor utan bibliotekarieutbildning.  Att ha en klassifikationsstandard som delas av stora delar av världen uppväger många nackdelar.

Behövs klassifikation idag – det finns ju många andra sätt att ämnessätta medier? Varför byta ut ett dåligt system mot ett annat? Jag tror klassifikation behövs men att användarna borde få slippa lära sig systemet och ändå bli hjälpta av systematiseringen.

Det är dags att gräva fram Dewey kunskaperna. Jag kommer ihåg en del från min norska utbildning men har anmält mig till kurs i vår. Det kommer att behövas för att kunna planera inför övergången.

Kunskapsorganisation – RDA

Jag är bl a katalogansvarig på Stockholms stadsbibliotek och sitter med i Svensk biblioteksförenings katalogkommitté .  Kunskapsorganisation och katalogregler är en traditionell bibliotekareuppgift som faktiskt blivit viktigare i vårt digitala samhälle samtidigt som katalogisatörer är ett krympande släkte på biblioteken.

Katalogkommittén arbetar nu med att läsa och ge synpunkter på förslaget till nya internationella katalogregler – RDA. Jag  kommer att vara fullt sysselsatt med RDA både i helgen och under vårt möte måndag – tisdag