Vad innebär en övergång till Dewey för svenska folk- och skolbibliotek?

Min rapport  En svensk övergång till DDK – vad innebär det för svenska folk- och skolbibliotek? ligger sedan början av december ute på Biblioteksföreningens hemsida. Den var färdig i början av september och sedan har jag haft en ovanligt Dewey-fri höst. Dewey-projektet har ägnat sig åt undervisning och inte åt översättningar som ska granskas av den Sakkunnig-grupp jag sitter med i. Men nu är det dags att börja fundera på hur folk- och skolbibliotek ska gå vidare. BTJ har visserligen sagt att de klassificerar i SAB minst t o m 2013, men finns det ett värde i att vänta så länge som möjligt? Universitets- och högskolebibliotek är i startgroparna och börjar redan 2011.

Det finns skillnader i SAB och DDK som påverkar folk- och skolbibliotek mer än universitetsbibliotek. Med DDK som klassifikationssystem måste vi kunna uttrycka

  • målgruppen barn och ungdomar
  • talböcker enligt Upphovsrättslagens §17
  • språk

på annat sätt. Språket finns i katalogposten, men det är bra om vi enas om hur vi vill uttrycka språket även på de fysiska medierna. Åldersindelning av barnlitteratur är knepigast. I katalogposten skiljs idag bara på om det är för vuxna eller för barn- och ungdomer. Det är en viktig fråga för barnbiblioteken.

En annan fråga är hur vi ska hantera skönlitteratur. DDK skiljer inte på skönlitteratur om litteraturvetenskap. Det är nog praktiskt på ett vetenskapligt bibliotek, men inte på folkbibliotek. Om vi även i fortsättningen ska kunna köpa färdigmärkta böcker behöver vi en standard för hur skönlitteratur ska märkas.

För facklitteratur är det stora problemet inte DDK i sig, utan att våra medier är klassificerade och märkta med  SAB. Att byta klassifikationssystem och hyllmärkningssystem är ett stort arbete. Jag listar olika hyllmärkningsalternativ i min rapport, men jag tror själv mest på ett klartextssystem. Det finns t ex redan i Alby bibliotek i Botkyrka. Det tar tid att skapa ett klartextsystem och jag menar att det är något vi borde göra gemensamt.

Hur ska vi arbeta gemensamt idag? Hittills har Svensk biblioteksförening haft ansvar för  de tre kommittéer som arbetar med bibliografiska frågor: Katalogkommittén, Klassifikationskommittén och Redaktionskommittén för indexering av skönlitteratur. Biblioteksföreningen har tagit beslut om att föra över ansvar för bibliografiska frågor till Kungl. biblioteket som fått ett utökat uppdrag som täcker även folk- och skolbibliotek. Men, jag misstänker att det kan ta tid innan KB kan ta ansvar för  t ex hyllproblematiksfrågor för folk- och skolbibliotek. Hur får vi igång ett arbete under tiden? Det är något för bibliotek och länsbibliotek att fundera på. Dewey ska upp på dagordningen på länsbibliotekariernas möte i februari 2011.

Det finns många andra frågor att fundera på som finns med i rapporten. Läs den eller en snabbversion genom den power-point jag presenterade på Biblioteksföreningens konferens Tillgång och tillgänglighet, Sollentuna 2 december.

Advertisements

9 thoughts on “Vad innebär en övergång till Dewey för svenska folk- och skolbibliotek?

  1. Hej,
    jag vill bara säga att detta är en viktig fråga men jag har på känn att skolbiblioteken inte är en prioriterad grupp för KB. Jag tror inte heller att skolorna som äger skolbiblioteken (gymnasiebiblioteken t ex) har koll på detta. Och en övergång kommer att kosta i pengar och tid. Jag kan tycka att det är självklart att vi byter till dewey eftersom vi på gymnasiebiblioteken förbereder inför högskolestudier. Men kommer vi att få stöd i form av pengar för att ha råd att betala övergången tro? Utbildning behövs, nya signum behövs, nya skyltar…
    mvh/ Ida

  2. forts…
    kommunerna menar jag förstås som ägare – men de är ju inte idag så kända för att satsa pengar på skolbiblioteken så vad kan övertyga dem om att detta är nåt man ska prioritera? Vår skola skär ner på det mesta, jag är glad att de är bibliotekspositiva men byte av klassifikation tror jag knappast de ser som viktigt…
    Ida igen, Sundsvalls gymnasiums bibliotek

  3. Ekonomin är en knepig fråga. Ett skäl till att jag poängterar att man bör göra saker gemensamt är ekonomin. Ett annat är värdet av en viss likhet för användare som ju inte bara går till ett bibliotek.

  4. Jag tycker att folk- och skol skall ha kvar SAB. Det är forskningsbiblioteken som har problem med SAB, inte folk- och skolbiblioteken. Det går ju att importera Deweyklassifikationen i katalogposterna till folkbiblioteken om man nu vill söka enligt Dewey. Har ingen övervägt detta?

  5. Jag tycker också att folk- och skolbiblioteken ska behålla SAB, men så är jag ju barnbibliotekarie också ;0). Sedan tycker jag att SAB på något sätt är elegantare än Dewey, kanske för att det är ett senare system. Jag kan förstå att forskningsbibliotek vill byta system, eftersom så mycket litteratur och medier är internationella men för folk- och skolbibliotek? Jag tycker istället att vi borde vara stolta över SAB-systemet och de lösningar som faktiskt finns inbyggt i det (t ex åldersuppdelning av barn- och ungdomslitteraturen).

  6. Ping: Lena Lundgren jobbar inte här längre « Bibliotekariebloggen

  7. Är det inte ”in for a penny, in for a pound” som gäller här?
    BTJ ”garanterar SAB till 2013” läste jag någonstans. Vem ska sedan underhålla SAB-katalogerna?

    Sen håller jag med om, att det är viktigt med viss likformighet, våra elever kommer i huvudsak från fyra kommuner men många lånar också på biblioteket i Örebro.

    Helt egna hylluppställningar i varje bibliotek måste bli otroligt förvirrande! Däremot skulle jag önska, att jag själv kunde avgöra hur detaljerad hylluppställning jag kan ha – det är svårt nu i Bookit. Men tex att alla folk- och skolbibliotek även fortsättningsvis ställer skönlitteraturen för sig vore ju bra. Det verkar vara det vanliga även i DDK-bibliotek, vad jag har sett.

    Beträffande underhåll – kontinuerlig uppdatering av katalogposter hoppas jag att vi kan räkna på även med DDK? Dvs central katalogiserings- service.

  8. Jag tycker att det är olyckligt om folkbiblioteken behåller SAB samtidigt som KB och universitetsbiblioteken har gått över till DDK. Inte minst nu när KB fått ansvar även för folkbiblioteksfrågor och det pågår en utredning om en nationell katalog. Till de frågor som är viktiga för folkbibliotek är möjlighet till uppdatering av poster.

    Bookitsystemet kräver ett hyllsignum (oavsett om det är i SAB, DDK eller i klartext) för alla som delar på katalogen. Det är ett påtagligt problem på Stockholms stadsbibliotek som både har Sveriges största folkbibliotek och några av de minsta. Så är det inte i alla kataloger.

  9. Vore bra att få veta hur ni gör med import av poster – sparar ni Dewey då ? och med ryggmärkning enl. Dewey. Jag arbetar ensam på ett stort gymnasiebibliotek i Ängelholm (har c. 14500 poster datoriserade) och har börjat så smått att märka upp när posten innehåller D. Importerar poster via Libra. Men dels vore det bra att veta hur exakta är de ”maskinmärkta” koderna i nuläget ? Dels annat relevant i sammanhanget. Har jobbat med UDK för ”hundra ” år sedan, vissa likheter finns. Dessutom innehåller Libraposterna ämnesord på engelska, har börjat behålla dem också, det kan ju bli väldigt internationellt systemskifte på lång sikt eller ??? Och borde vara tillgängligt även för engelsk-talande.
    Vill gärna höra åsikter, synpunkter och kunskaper från sakkunniga,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s