Tillsammans – vi sonderar terrängen för bättre katalogtjänster

Höstens katalogkonferens Tillsammans – vi sonderar terrängen för bättre katalogtjänster handlade om samarbete, samsökning, likheter och olikheter. Miriam Säfström inledde konferensen med en berättelse om en kung som ville få sina söner att samarbete bättre och menade att det finns många likheter idag med situationen i det bulgariska riket på 600-talet då kungen och hans söner levde.

Anders Noaksson (BTJ) och Anders Cato (KB) fortsatte med ”Same but different: om katalogpraxis på folk- och forskningsbibliotek”. Det dröjde till 1983 innan folk- och forskningsbibliotek fick samma regler. Men, samma regler ger inte nödvändigtvis samma katalogisering. Det dröjde innan biblioteken ens fick regler och KBs katalogavdelning fyller 100 år nu 2009. Folkbibliotekens praxis har påverkats av de rationaliseringskrav som funnits under hela 1900-talet. ”Förkortad” katalogisering av skönlitteratur sparas minst 20 % katalogposter för svensk skönlitteratur och 40 % av engelsk skönlitteratur.

Jonathan Pearman (Malmö sb) och Tomas Friberg (Libris) pratade om inläsningen av Malmös katalogposter till Libris. Malmö har inte bibliografisk service från BTJ och eftersom de äger sina egna poster kan de lägga dem i Libris. Först matchas katalogposterna efter ISBN, ISSN och författare/titel/år. Därefter görs en inläsning. Olikheter gör det svårt att undvika dublettposter. Skönlitteraturen är ännu inte inlagd och det är även problem med flerbandsverk. Någon gång 2010 ska det vara klart. Även om man funnit en metod för inläsning kommer det troligen behövas en hel del manuellt arbete vid inläsning av varje nytt biblioteks katalogposter.

Marika Näslund (Hofors) och Lena Gräntz (Bergsjö) berättade om hur de 9 HelGe-biblioteken i Gävleborgslän samarbetat om en gemensam katalog, gemensamma låneregler och låntagarregister. Samarbetet började redan 2004 och i år har man även fått in de tre Libra bibliotek som inte gick med från början. De 6 Bookitbibliotek som började hade alla bibliografisk service från BTJ och därmed likartade katalogposter, men Libra biblioteken hade mer varierande katalogposter. Ett av biblioteken valde därför att lägga in sitt bestånd manuellt. Helge-biblioteken fungerar som ett bibliotek, med gemensam katalog, en OPAC och ett mediebestånd. En fördel med samarbetet är att biblioteksfrågor blivit synligare och att kommuncheferna diskuterat bibliotekssamarbetet. Dessutom gillar användarna HelGe katalogen.

Kristin Olofsson (Libris) och Mårten Johansson (Riksarkivet) pratade om Sondera. Sondera är en samsökningstjänst för Riksarkivets databas NAD, Libris och Svensk mediedatabas. Datastrukturerna är så olika att det blev svårt att göra en gemensam träfflista. I Sondera görs en samsökning med hjälp av SRU och presenteras sedan tillsammans, men i tre separata träfflistor. Resultaten är grupperade efter materialtyp vilket visat sig göra användarna nyfikna. Det går att hitta något användaren inte visste fanns. Från NAD är det är ett urval av data som lagts i Sondera. Data utan sökingångar har inte kunnat användas. Användarna har i Sondera hittat fel som kunnat rättas.

Jenny Poncin (Svensk biblioteksförening och Stockholms stadsbibliotek) var en utmärkt moderator för konferensen. Hon poängterade att de skillnader som finns mellan folk- och forskningsbibliotek inte behöver vara ett problem utan en styrka. Sondera lyfter fram skillnader och visar dem som en fördel.

Det här var en snabb och förenklad beskrivning av konferensen.

Fler foton finns på mitt Flickrkonto.

Tillsammans--Anders Noaksson och Anders Cato om folk- och forskningsbibliotekspraxis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s